![]() |
Bensoeträd |
|
|
|
||
| Synonymer | Bensoeträd, benzoeträd, siambensoe, siambenzoe, thailandbenzoe, styraxträd | |
| Botaniska namn | Styrax tonkinensis = Anthrostyrax tonkinensis = Styrax macrothyrsus = Styrax benzoin Dryand. | |
| Engelska namn | Benzoin, gum benzoin, gum benjamin tree, Benjamin tree, Siam benzoin tree, Thailand benzoe tree, spice bush | |
| Andra namn |
- med reservation för
att en del av dessa namn betecknar hartsen: |
|
|
|
||
| Besläktade | Släktet
Styrax (storaxväxter) omfattar ca 100 arter av buskar
och träd. Japansk storax (Styrax japonicus): Japan, Korea, Kina. Storbladig storax (Styrax obassia): Japan, Korea, Kina. Styraxbuske, äkta styrax, storax (Styrax officinalis): Östeuropa, Västasien. Sumatrabensoe (Styrax paralleloneurus): Malaysia, Malacka, Java, Sumatra. |
|
| Ej besläktade |
Orientaliskt ambraträd (Liquidambar orientalis)
Brasilienbensoe (Pamphilia aurea): Brasilien. Ger liknande harts som anses vara rätt bra. |
|
|
|
||
| Beskrivning | • Buske - träd: Upp till 20 m högt. Snabbväxande, rätt lik björk. Harts finns normalt inte i trädet utan bildas
först när det skadas. • Blomma: Klocklika blommor i nedhängande klasar om 3-8, vita på utsidan, brunröda på insidan. |
|
| Odling och bruk |
Skörd |
|
| Växtdroger och beredningar |
Bensoeharts
(harts) • Benzoin (hartsolja) • Bensoetinktur (alkoholutdrag) • Jungfrumjölk (vatten- och alkoholutdrag) • Bensoesyra (isolerat ämne) |
|
|
|
||
Historia![]() Bensoe (Styrax tonkinensis) (Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887) |
Namnet Styrax av grekiska styrax, storax = välluktande kåda, trädet som avger kådan, besläktat med ett arabiskt ord assthirak. Benämningen Siambensoe av att hartsen exporterats till Europa från och över Siam = Thailand. Ursprung Indokina (Vietnam, Laos), kanske också Malackahalvön, Java, Sumatra, Borneo. Tidig import Ingen av de antika författarna beskriver trädet eller dess harts men det har framkastats att ett par vaga beskrivningar från första århundradet, kanske, eventuellt, skulle kunna passa in på bensoe: Dioskorides beskrivning av ett arabiskt träd som liknar myrra och ger rökelse och Plinius beskrivning av ett träd från östra eller centrala Afrika. Båda kan vara vad som helst från Afrika, arabiska halvön eller Asien som skeppades med karavan genom arabiska öknen upp till Medelhavskusten. De första säkra omnämnandena som når Europa är arabiska på 1300-talet och gäller hartsen. Från 1497 finns en uppgift om att trädet växte i Siam (Thailand). Århundradet därpå började hartsen importeras till Europa. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av solen och därmed Lejonet (elementet eld, fast kvalitet). Kinesiskt element: Jord. |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Berlin (1851), Corneliuson
(2000), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Lindgren (1918), Lucas (1978), Meyer (1952),
Miller (1969). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||