 |
Virginiaceder |
|
|
|
||
| Synonymer | Virginiaceder, blyertsen, amerikansk blyertsen, virginiaen, virginiaceder, blyertsceder, röd ceder | |
| Botaniska namn | Juniperus virginiana | |
| Engelska namn | Red cedar, Virginia cedar, eastern red cedar, southern red cedar, Bedford cedar, savin | |
|
|
||
| Besläktade | Släktet Juniperus omfattar
över 50 buskar och träd från norra halvklotet.
• Enbär (Juniperus communis) - se där för fler Juniperus inklusive sådana som kallas ceder. |
|
| Ej besläktade | • Ceder (Cedrus atlantica): Virginiaceder är trots sitt namn ingen ceder; inte nu längre. Förr fördes den (under namnet Cedrus virginiana) till cedersläktet men sorteras idag in bland enarna. | |
|
|
||
| Beskrivning | • Buske - träd: 15-20 m högt. ibland ända
upp till 30 m. Pyramidformigt växtsätt. Veden
med lukt av blyertspenna är mjuk och hållbar;
splintveden ljus, kärnveden gul, rödbrun eller
blåaktig. • Barr: Grågröna mot blått; både nålvassa och fjällika finns på samma träd. • Frukt: Frukterna (enbären) kommer redan första året och är små och köttiga, gråblå till mörklila. |
|
| Odling och bruk | Växtförhållanden Klarar sig som alla enar bra i svalt klimat. Härdigt upp till Dalarna - Gästrikland. Utbredning • Amerika: Trädet växer vilt i östra USA och odlas också i många varieteter. • Europa: Odlat som prydnads- och virkesträd. |
|
| Växtdroger och beredningar | • Virginiacederessens (eterisk olja) | |
|
|
||
| Historia | Namnet
• Juniperus = en, använt om enar av Cato i Rom på 100-talet f. Kr. Ursprunget är omdiskuterat. Ett förslag är latin iuncus = säv, ett annat iuvenus = ung, som har kopplingar till parere = föda; enen håller sig ständigt ung genom att skjuta nya skott. • Virginiana = från delstaten Virginia i USA. Ursprung Nordamerika. Amerika Det är verkligen detta träd man gör blyertpennor av och mycket annat också; det är ett viktigt virkesträd i USA. Strax före första världskriget, berättas det, steg virkespriset så kraftigt att invånare i Florida rev sina hus för att sälja det som virke. 1810 fanns enligt bevarade protokoll blyertsen i orangeriet på Gunnebo slott. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av Uranus och därmed Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet). Enligt elementläran varmt och torrt. Kinesiskt element: Vatten. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Hansson och Hansson (2002), Impecta
(2004), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995).
• Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 26). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
