| |
|
|
 |
       
Karragentång och irländsk mossa |
|
| Synonymer |
1)
Karragen, karragenalg, karagén, karragenmossa, irländsk mossa, brosktång,
pärlmossa, irlandsmossa
2) Irländsk mossa, vårtig
rödalg, karagén |
| Botaniska
namn |
1)
Chondrus crispus
2) Gigartina mamillosa,
Gigartina stellata |
| Engelska
namn |
1)
Carrageen, carrageen moss, Irish moss, carragghen,
pearl moss
2) Irish moss, Iberian moss,
Dorset moss, Jelly moss |
| Andra namn |
Romanska språk
Carragheen, mousse perlée, mousse d'Irlande (franska)
Nordiska språk
Karrageen, carraghentang (danska), krusflik, krustare
(norska), karrageenlevä (finska)
Andra språk
1) Carrageen, Gemeiner Knorpeltang, Krausmoos, Irändisches
Moos, Peerlmoos (tyska), lersch moss (holländska)
2) Irisch Moos, Kerntang (tyska) |
| Ej besläktade |
• Flera rödalger används
till karragenan, t. ex. arter av Gymnogongrus, Eucheuma
och Ahnfeltia.
• Agar-agar (arter av
Gelidium): Rödalger.
• Kelp (arter av Laminaria
och Macrocystis): Brunalger. |
|
| Beskrivning |
Flerårig rödalg, ofta i täta blomkålslika bestånd. På djupare vatten blir den mer långsträckt.
• Stam: Från fästet på klippor utgår 20 cm stammar.
• Grenar: Stammarna förgrenar sig rikt i solfjädersform. Konsistensen är broskartad och på ytan slemmig. Färgen är mörkt rödbrun till purpur och bleknar till gult i solljus. |
|
Odling och bruk
|
Skörd
• Blad (sommar-höst): Tång
spolas upp på land och kan plockas eller skrapas
upp. Delar som är bevuxna med djur och småalger undviks. I större skala samlas de upp med rakor från båtar på ställen där vattnet är rent och strömt.
Sitter de fast i klippor ska stammen skäras av, inte slitas från sina fästen. Bäst tång får man under årets varma månader, mest vid ebb på hösten. Många olika rödalger finns att plocka i Skandinavien, särskilt på norska och svenska västkusterna. De håller sig några dagar i kylskåp. Torkning (på klippor i solen eller vid 60-70° i ugn en dag eller två) gör dem hårda, gula och halvgenomskinliga. De kan också förvällas och sedan frysas.
Växtförhållanden
Fäster på klippor och stenar på ner till 15 m djup
längs atlantkusterna.
Utbredning
1) Karragen:
Allmän i Nordatlandten längs kuster i Kanada
och Västeuropa (Irland, Skottland).
2) Irländsk mossa:
Samma utbredningsområde och går också
längre österut; finns längs hela norska
och svenska västkusterna. |
| Växtdroger och beredningar |
1)
Karragentång (Lichen Carageen, Carragheen,
Carrageen): Svenska farmakopén upplaga 6-7 (1845-1869).
• Karragen (geléämne)
• Tångbad (badpreparat)
|
|
| Historia |
Namnet
• Chondrus troligen av grekiska chondros = sträng,
tarm, tråd.
• Crispus = vågig, lockad, syftande på
bladens krusighet.
• Gigartina kommer antagligen
av latinets gigas = jätte, syftande på att algerna
kan bli mycket stora och växer i stora bestånd.
• Mamillosa = vårttäckt,
av latin mamma = bröstvårta, syftande på
bladens vårtighet.
• Stellata = stjärnformig, av latin stella =
stjärna.
1) Karragen
När dagens karragen (Chondrus crispus) blev känd och efterfrågad som "irländsk mossa" på 1830-talet började man sälja även Gigartina-arter som irländsk mossa. Karragen började kallas karragen efter hamnstaden Carrigeen Head = liten klippa. Namnförvirringen är dock stor; båda kan kallas både karragen och irländsk mossa. Dessutom är karragen ett samlingsnamn för alla rödalger, dessa och andra,
som används som råvara för slemämnet karragenan.
2) Irländsk mossa
Gigartina-arterna kallas fortfarande irländsk mossa ... och ibland karragen. |
|
|
|
|
1) Karragen (Chindrus crispus) (Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)
|
2) Irländsk mossa (Gigartina mamillosa) (Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)
|
|
|
• Litteratur:
Se t ex Corneliuson (2000), Juneby (1999), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer:
National University of Ireland: Seaweed Site (2005 10
23). |
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/karragentang.html
Datum: 2015 12 15 -
Uppdaterad: 2010 07 1
Cookieinfo
|
|
