![]() |
Sesam |
|
|
|
||
| Botaniska namn |
Sesamum indicum L. Sesamum orientale |
|
| Engelska namn | Sesame,
sesamum, semsem White sesame, Indian sesame Black sesame, Oriental sesame |
|
| Andra namn | Romanska språk Sesamum (latin), sésame, teel, till (franska), sesamo (italienska), sésamo (spanska), sésamo (portugisiska) Nordiska språk Sesam (danska), sesam (norska), sesam (isländska), sesami (finska) Asiatiska språk Tila (sanskrit), samassamu (assyriska), semsam, sumsum, simsim (arabiska), simsim (egyptisk arabiska), sumsum (hebreiska), konjed (farsi = persiska), moa, chih ma, zhi ma, hu ma (mandarin = kinesiska), ji mah, wu mah (kantonkinesiska), goma, sima (japanska), tila (sanskrit), til, gingli (hindi), ellu, yellu (tamil) Andra språk Iku (fornegyptiska), sesamon (grekiska), Sesam, Vanglo (tyska), sesam (holländska), susam (bulgariska), sezam (polska), sezam (ryska), sezamo (esperanto) |
|
|
|
||
| Besläktade | Släktet Sesamum omfattar ca 15 ettåriga örter från Afrika och Asien. | |
|
|
||
| Beskrivning | • Ört: Ettårig. 50-120 cm hög. Kort hårig stjälk. • Blad: Nedtill stora flikade blad, längre upp på stjälken och längs grenarna enkla lansettformade blad. • Blomma (juli-september): 2-3 månader efter sådd kommer blommor i bladvecken, vita, krämfärgade, rosa eller violetta med röda eller gula fläckar, klockformade som fingerborgsblommor; ännu på 1700-talet kallades sesam för Digitalis orientalis på grund av denna likhet. • Frukt (september-oktober): Frukten är en avlång eller fyrkantig tvårummig kapsel. Den innehåller många små platta frön, ca 3 mm långa, vita till ljusgula (Sesamum indicum) eller brunsvarta till svarta (Sesamum orientale). |
|
| Odling och bruk |
Skörd |
|
| Växtdroger och beredningar | • Sesamfrö (Semen sesami) |
|
|
|
||
| Historia | Namnet Sesamum = baljfrukt, efter latin sesamum och grekiska sesamon med samma betydelse. Samma ord finns i många uråldriga semitiska språk som assyriska samassamu och arabiska semsam, båda med betydelsen sesambuske. Ordroten är antagligen sms = fett, olja. Härav sesam, i svenskan sedan 1645. Indicum = från Indien. Det latinska ordet har sitt ursprung i grekiska Indos = floden Indus, av sanskrit sindhu och gammalpersiska hindu, båda med betydelsen flod. Orientale = orientalisk, östlig, efter latin oriens = Orienten, Östern. Ursprung Östafrika och/eller Asien, kanske Indien. Inte känd vild. Mesopotamien Sesam odlades 3500 f. Kr. av sumererna i Mesopotamien, ungefär dagens Irak. Den var den ekonomiskt viktigaste av alla odlade växter eftersom den gav all olja till belysning, mat och läkemedel, för här klarar sig t. ex. inte olivträdet. I Persien har odling belagts till 2100 f. Kr. men började antagligen långt tidigare. Egypten "Sesam kommer från Asien, där man gör olja av det", berättar Plinus i Rom första århundradet. Exportör var Indien, som levererade frön till Kreta redan på 1200-talet f. Kr. och sedan också till arabiska halvön, Egypten och Rom. Kanske var det med importerade indiska frön som den egyptiska odlingen började, antagligen på 1300-talet f. Kr, eftersom varken sesam eller oljan nämns dessförinnan men de äldsta fynden av oljerester är från 1300-talet. Frön har också hittats i Tutankhamons grav från samma århundrade. Odlingarna växte snabbt och till slut kunde staden Rom ta sin sesam från Egypten. Idag växer örten i överflöd i landet. Förväxlingar Sesam har varit svårt att identifiera både i kilskrift och hieroglyfer. Assyrologer har förväxlat sesam med lin medan egyptologer trott att det fornegyptiska namnet på hampa (smsmt) betytt sesam. Sesam öppna dig "Sesam, öppna dig!" var trollformeln när rövarnas grotta skulle öppnas i Tusen och en natt-sagan om Ali Baba. Det lär syfta på att frukten öppnar sig mycket hastigt när den mognar. En poäng som påpekats är att sesam var det allra mest vardagliga ord man kunde tänka sig, och just därför så lätt att glömma - som den elake brodern också gjorde. Amerika Till Amerika togs plantan av afrikanska slavar. |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy
(2000), Frisch (1961), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Impecta (2004), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Miller (1969), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Plinius (1968 bok 18), Swahn (1996),
Theofrastos (1916). Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Gernot Katzer's spice pages (2006 02 14). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||