 |
Valnötsträd |
|||||
|
(Gamla Testamentet: Höga visan 6:19) |
||||||
| Synonymer | Äkta valnöt, välsk nöt, egentlig valnöt | |||||
| Botaniska namn | Juglans regia L. | |||||
| Engelska namn | Walnut, Persian walnut, English walnut | |||||
| Andra namn | Romanska språk Iuglans, Jovis glans (latin), noix, noix commune, noyer commun (franska), noce (italienska), nogal (spanska) Nordiska språk Almindelig valnøt (danska), vallands nyt (isländska) Asiatiska språk Hu-t'ao (mandarin = kinesiska), ceviz (turkiska) Andra språk Karua e persike (grekiska), karidhiá (nygrekiska), Welisch nuz, Welsche nuss, Walschenuss, Walnuss, Walnussbaum Echte Walnuss (tyska), Wallnoot (holländska), orah (serbokroatiska) |
|||||
|
|
||||||
| Besläktade | Släktet
Juglans med träd med ätliga nötter omfattar 15 arter, alla från tempererade områden. • Grå valnöt (Juglans cinerea), eng. white walnut, butternut tree, oilnut tree: Nordamerika. Grå räfflad bark. Te på bladen har använts som laxermedel. Amerikansk engelskas namn butternut av att nötterna är mycket feta. • Svart valnöt (Juglans nigra), eng. black walnut: Från Nordamerika och odlat där, parkträd i södra Sverige. Mycket större än vanlig valnöt; grenarna är inte krokiga som hos denna och bladen flera och smalare, starkt höstgula, och barken blir nästan svart. Nötter med svart och mycket hårt skal. Odlat i Sverige. |
|||||
|
|
||||||
| Beskrivning |
• Träd: Upp till 30 m högt, i odling 4-5 m. Rund utbredd krona. Tjock rak stam med askgrå bark, på
unga träd slät, senare fårad och uppsprucken. Grenarna på gamla träd är grova och knotiga.
Splintveden är ljus, kärnveden brun och vackert
ådrad, gillad som virke för att den är
både smidig och hård. |
|||||
|
Skörd |
|||||
| Växtdroger och beredningar | • Bark • Blad (Folium juglandis) • Omoget frö, valnöt (Semen juglandis): Svenska farmakopén upplaga 1-6 (1775-1845). • Fruktskal från omogen nöt (Pericarpium juglandis) • Fruktskalsbark från omogen nöt (Cortex nucum juglandium, Putamen nucum juglandis) • Valnötsolja (olja) • Valnötsfärg (vattenutdrag, oljeutdrag) |
|||||
|
|
||||||
|
Namnet • Juglans = valnöt, nötträd. Namnet är en sammandragning av latinets Jovis glans = Jupiters ollon, nöt. • Regia = kunglig, av latin rex = kung, och grekiska regia = kunglig. • Valnöt är ett gemensamt germanskt ord. Förleden val kommer av välsk = utländsk; namnet välsk nöt används fortfarande. Ursprung Sydöstra Europa och västra Asien - från Grekland och Balkan till Persien, och antagligen ursprungligt också i Kina och Japan. Rom Enligt romerska författare togs valnötsträdet till Europa årtiondena e. Kr. Plinius runt år 70 kallar nötterna persiska och kungliga, eftersom de "förts till oss av konungar av Persien". Trädet var heligt i både Grekland och Rom och som fruktsamhetssymbol helgat åt Artermis (Diana); i Rom åts nötterna vid bröllop och ströddes ut i brudparets säng. För romarna var det också Jupiters träd; Jovis glans betyder Jupiters ollon, Jupiters nöt. Nötterna ansågs vara gudamat. Liksom andra nötter har de symboliserat dold vishet och valnöten har särskilt förknippats med häxor. Skuggan av trädet är skadlig, vilket man kan se av att inget växer under det, berättar Plinius. Samma fara beskrivs i ett svenskt botaniskt verk i slutet av 1700-talet - "att lukta på löven och sova under dess skugga förorsakar huvudvärk". Denna livlöshet i grannskapet har också gjort att trädet fått symbolisera själviskhet. Fröets likhet med en hjärna har förstås gjort att den associerats med huvudet. Europa Valnöten har odlats i Europa sedan åtminstone vår tideräknings början. 812 listades trädet i Capitulare, Karl den stores förordning om växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike; helst skulle de vara norditalienska. I mitten av 1150-talet beskrevs trädet som läkeväxt av Hildegard av Bingen i Tyskland. På 1500-talet var det vanligt i England. I delar av Tyskland på 1600-talet fick en bonde gifta sig först sedan han planterat ett visst antal valnötsträd. Svensk odling och import På medeltiden odlades valnöten i Skåne och möjligen ännu tidigare; vikingatida valnötsskal och pollen har hittats i Skåne och Danmark. 1727 och 1734 utfärdades två liknande överflödsförordningar i Sverige. Import av bland annat valnötter i grönt skall, kvittenfrukter och alla slags jord- och trädfrukter förbjöds. Undantag gjordes bara för citrusfrukter, som inte kunde ersättas med inhemska och som man tydligen inte heller ville banna som onödiga: citron (d.v.s. cedrat), lemon (d.v.s. citron), pomerans och apelsin. Trädets nyttor Nötter, nötskal och rötter har använts för att färga textilier mörkbruna. Rötternas innerbark ("valnötsbark") ger inte lika kraftig färg men har också använts. Veden har sedan 1600-talet varit populär till snickerier. Valnöt i fickan Om valnöt berättas samma sak som om kastanj, muskotnöt och potatis: Går man omkring med en oskalad valnöt i fickan försvinner ryggont, ischias och reumatisk värk på några veckor. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av solen och därmed Lejonet (elementet eld, fast kvalitet) (Culpeper och andra). Ibland hänförs trädet till Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet. Enligt elementläran är nöten varm (Hildegard av Bingen). "Barken binder och drar samman mycket, och bladen är i mycket av samma temperatur, men när de är äldre är de värmande och uttorkande av andra graden" (Culpeper). |
|||||
|
|
||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Adrasko (1968), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper
(1976), Gentz och Lindgren (1946), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Impecta (2004),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Kennett (1976), Lindgren (1918), Meyer (1952),
Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991),
Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Schweigger
och Kammerer (1998), Stodola och Volák (2000),
Theofrastos (1916), Wicklund (1990). • Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Den virtuella floran (2006 11 09). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
||||||
|
|
||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||
|
|
||||||
