 |
       
Fetter Ister |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Jesus
Kristus och S:t Per gick sig ut efter en väg. Då
mötte de en lång stock. - Han stack mig, sa S:t Per. - Gör ingenting, sa Jesus Krisus, läs i en isterbit och smörj med så går det över. (Svensk läsning vid behandling med ister på ormbett) |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderdjur |
Gris, gås, höna, häst | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
1) Ister, svinister, skirat svinister, svinfett,
isterflott, flott, smult, solarstearin 2) Bensoeister, benzoeister |
||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
1) Axungia porci, Axungia
suis, Axungia curata, Axungia porci lota,
Adeps, Adeps suilla, Adeps suillus, Adeps curata,
Adeps praeparatus, Adeps suillus stabilisatus 2) Axungia benzoata, Adeps benzoatus, Adeps suillus benzoatus, Adeps benzoinatus, Unguentum benzoini |
||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 1) 61789-99-9 | ||||||||||||||||||||
| 1) Adeps suillus ["the purified internal fat of the hog"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
1) Lard, leaf lard, pig
lard, hog's lard, pure lard, prepared lard, neutral lard,
steamlard, pig fat, pork fat, hog's grease, pork
tallow, adeps, axunge 2) Benzoinated lard, benzoated lard, ointment of benzoin |
||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk 1) Saindoux, graisse, graisse de porc, axonge ou graisse de porc (franska), lardo (italienska) 2) Axonge benzoïnée (franska) Nordiska språk 1) Fedt, spisefedt (danska), fedt (norska) Andra språk 1) Schmalz, Schweinespeck, Schweinfett (tyska), salo (ryska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Talg | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Ister, som i slutet av
1800-talet började ersättas av de hållbarare
och mer lätthanterliga salvbaserna ullfett
och vaselin, var enligt en
källa på 30-talet fortfarande "den förnämsta
beståndsdelen i salvor". Ordet,
oförändrat sedan fornsvenskan, är av
germanskt ursprung och besläktat med grekiska entera
= inälvor. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
1) Ister:
Ister är det mjuka fettet kring njurar, tarmar
och revben på gris (vanligast), gås, höna,
häst och andra icke idisslande djur. Vid lantlig
grisslakt skilde man på blomistret som plockades
ut från magen och det vanliga istret som togs
från sidorna. Vid industriell tillverkning smälts istret vid 75-100°, silas, renas med vatten och torkas. Kan blekas och behandlas för att bli hållbarare och den flytande delen kan pressas ut. Renat ister (isterflott, smult) motsvarande engelska "pure lard" kan omfatta t. ex. "neutral lard" (utsmält vid låg temperatur och blekt och behandlat för att bli hållbart), "steamlard" (utsmält med ånga) och "leaf lard" (ur buk- eller ryggparti från grisar som slaktats vinter eller tidig vår). 2) Bensoeister: Istret värms (upp till 55°) några timmar med bensoeharts eller benseosyra. På 1920-talet började man tillsätta också borsyra och salter som koksalt och alun och i mitten av 1900-talet att ersätta bensoehartsen med bensoesyra - receptexempel nedan. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Ister är en vit, lite genomskinlig, homogen massa med salvkonsistens, likt kokosfett. Fast i rumstemperatur, mjukt vid 30°, smälter vid 35-45° till en klar vätska, stelnar återigen vid 30°. Svag lukt, mild lite söt smak. Tekniska isterkvaliteter, mest av inälvsfett, kan vara mörka och lukta illa; för användning i tvål renas de och bleks. | ||||||||||||||||||||
| Mått och vikt | 100 ml väger ca 93 gram. 100 gram = ca 108 ml. | ||||||||||||||||||||
| • Kan (smält)
blandas obehindrat med fetter,
vegetabiliska oljor och hartsämnen.
Löses av eteriska oljor. • Svårlösligt i alkohol. Olösligt i vatten och tar upp det dåligt (vid rumstemperatur ca 7-20 % av sin egen vikt), varför det inte kan blandas med vattenhaltiga ämnen, men är relativt lätt att tvätta bort med vatten. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning - lik talg och människans underhudsfett: | ||||||||||||||||||||
Mättade
fettsyror 45-50 % (mänskligt underhudsfett 30-35 %) |
|||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Glycerylstearat
(E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror):
Ur ister eller annat fett och olja med mycket mättade fettsyror. • Konstister (eng. compound lard): Isterliknande blandningar med eller utan svinfett, t. ex. med fasta fetter som talg och kokosfett och mer eller mindre härdade oljor, alltså närmast "animaliskt margarin". Om härdning, se margarin. • Isterolja, lardolja, märgolja (Oleum Adipis): Färglös olja pressad ur ister vid låg temperatur. Lättare än ister; 100 ml väger 91-92 gram. Grynar sig vid 10°, stelnar till en halvfast massa vid 0°. • Solarstearin (eng. refined lard): Återstoden efter denna pressning. |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
1) Ister:
Härsknar lätt. Apotek och industri som förväntade
sig att preparat skulle bli stående på hyllor
i åratal övergav snabbt istret till förmån
för ullfett och vaselin
i början av 1900-talet. Istret på dagens apotek
är stabiliserat med BHT .
Livsmedelsbutikernas
ister är enligt förpackningarna helt rent och
därmed hållbart i åtminstone 15 månader.
Förvaras mörkt, svalt och torrt. 2) Bensoeister: I preparat där istret var oumbärligt, som i sårsalvor med aktiva ämnen som skulle absorberas av huden, använde man ister konserverat med bensoeharts, senare benseosyra - se recept nedan. Förvaras mörkt och kallt. |
||||||||||||||||||||
|
1) Ister: Någon sällsynt gång i livsmedelsbutiker, en tia per 400 gram. På apotek för runt 390 kr per 250 gram. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Användning 2) Bensoeister: Som fettbas i fasta parfymer och tjockare örtoljor. Det används också vid enfleurage-framställningen av pomada. |
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Mycket fett, lätt
att fördela och genomtränger lätt huden
("djupverkande"),
därav användningen som salvbas.
Relativt lätt att tvätta
bort med tvål och vatten. Hudläkemedel Lindrande och klådstillande vid olika hudirritationer. Framför allt har ister föredragits där absorberbarhet varit viktig. I mitten av 1900-talet när det nästan försvunnit från kosmetiska preparat användes det fortfarande mycket i sårsalvor eftersom aktiva ämnen absorberas lätt med istret. Salvor med alkaloider gjordes också med ister eftersom de tas upp bättre i fettlöslig form än som vattenlösliga salter. Alternativet var ullfett som också absorberas lätt men är mycket klibbigt. Försvarets hudsalva baserades på ister när det började tillverkas på 1950-talet men idag används talg. |
||||||||||||||||||||
| Massage | Mycket fett och glidigt, lätt att fördela på huden, smälter vid kroppsvärme och absorberas lätt - bra när man ska massera in aktiva ämnen på större hudytor. | ||||||||||||||||||||
| Hårvård | I Egypten ansågs kattister befrämja hårväxten, i Europa har man föredragit ister av björn. Svenska läkeböcker från 14-1500-tal saknar sällan björnfettsrecept. Några exempel: Faller håret av efter sjukdom, smörj huvudet med björnister. Mot håravfall eller där håret är avfallet eller utryckt: valnötter eller hasselnötter stötes med björnister och smörjes in; det hjälper "säger Dioskorides och Isaak". För ökad hårväxt, bränn kornbröd med salt och stöt smått, blanda med björnister, smörj var du vill och där växer hår "säger Gerardus". I England sålde sådana pomador bra fram till åtminstone 1800-talets mitt. | ||||||||||||||||||||
|
Kallrörd tvål |
|||||||||||||||||||||
| Irriterar inte huden, så vida det inte är härsket, då det kan förvärra skador på huden. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
"Smult", rent isterflott,
anses i gamla kokböcker vara det bästa flottet
till matlagning (t. ex. till isterbakelser = klenäter:
grädde, äggulor, mjöl friterat i ister)."Stekflott"
var däremot ett enklare isterflott med inblandning
av talg eller annat fett. Det ister som säljs idag används framför allt till bakning. Ister kan vara råvara till emulgeringsmedel E 471 ("mono- och diglycerider av fettsyror") som är vanligt i livsmedel av alla slag. |
||||||||||||||||||||
| Invärtes bruk | Förr använt som laxerande medel. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
Nej. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Recept |
|||||||||||||||||||||
| Recept I
(bensoeister) |
• Ister - 98 %
vikt • Bensoeharts - 2 % vikt Smältes i vattenbad 2 timmar; röres om emellanåt. Ska vara vitt eller gulvitt och lukta bensoe. Förvaras svalt. (Källa: Pharmacopoea Norvegia 1879) |
||||||||||||||||||||
| Recept II (bensoeister) |
• Svinister - 50 viktdelar • Bensoeharts - 1 viktdel Hartset krossas och sättes till det smälta istret, varefter blandningen under flitig omröring hålles smält i vattenbad under 2 timmar. Därefter frånsilas det olösta, och bensoeistret får svalna under omröring. Skall ha vit eller gulvit färg och lukta av bensoe. Förvaras på svalt ställe. (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908) |
||||||||||||||||||||
| Recept III (bensoeister) |
• Svinister - 100 viktdelar • Torkat natriumsulfat (glaubersalt) - 5 viktdelar • Bensoeharts - 2 viktdelar Bensoen krossas och blandas med det torkade natriumsulfatet, varefter blandningen sättes till det smälta och till omkring 50° avsvalnade svinistret. Den erhållna blandningen hålles under flitig omröring smält å vattenbad under 2 timmar. Det olösta frånfiltreras, och bensoeistret får kallna under omröring. Skall ha vit eller gulvit färg och tydlig lukt av bensoe. Förvaras på svalt ställe. (Källa: Svenska farmakopén X 1925) |
||||||||||||||||||||
| Recept IV
(bensoeister) |
• Ister - 1.000 gram • Pulveriserad bensoeharts - 20 gram (2 %) • Vitt bivax (ev.) - 5 % eller mer om nödvändigt Smält istret i vattenbad. Knyt in hartsen i gasbinda och låt hänga ner i det flytande istret. Vax tillsätts när istret ska förvaras eller användas i varmt väder. Håll varmt (inte över 60°) under lock i två timmar; rör om ofta. Ta bort hartsen, sila istret och rör om då och då tills det har svalnat. (Felter och Lloyd 1898, 1900 efter USA:s farmakopé) |
||||||||||||||||||||
| Recept V
(bensoeister) |
• Ister - 100 gram
• Benseosyra - 1 gram Ska vara vitt eller gulvitt och ha lukt av bensoe. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén XI 1946, Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||
| Recept VI
(bensoeister) |
• Renat svinister
- 1 kilo • Bensoeharts, finpulveriserad - 40 gram • Borsyra - 20 gram Benzoe- och borsyrepulvren lägges i en gastygspåse som får hänga ned i ett kärl i vattenbad. Istret lägges i och får smälta under 10-12 timmar. Påsen borttages och istret kyls av. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||
| Recept VII (renat ister) |
• Finaste, renat svinister
- 5 kilo • Vatten - 1,5 liter • Koksalt - 200 gram • Alun - 100 gram Får koka tillsammans 2 tim. Därpå avhälles det rena fettet i en gryta och upphettas tills det blir blankt, d.v.s. de sista vattendropparna avdunstat. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||
| Recept VIII
(bensoeister) |
• Ister
• Benzoeharts - 3-5 % Får dra vid 60° en timme. (Källa: Poucher och Howard 1979) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960),
Culpeper (1976), Ebbell (1937), Gaugin (1947), Gentz
och Lindgren (1946), Grimberg volym 6 (1922), Keyland (1989), Klemming (1883-1886
läkebok 7), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953),
Manniche (1999), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordström
(1940), Norlind (1925), Pharmacopoea Norvegia II (1879),
Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher
och Howard (1974), Schön (2000), Svanberg (1948),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén
XI (1946). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22, Wright (1960). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Pharmacopedia: a commentary on the British Pharmacopoeia 1898 (2007 05 08). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
