|
Oljor Sojaolja |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Soja (Glycine soja) | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Sojaolja, sojabönsolja, sojabönolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum sojae, Sojae oleum, Soiae oleum raffinatum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8001-22-7 | ||||||||||||||||||||
| Glycine soja oil ["the oil obtained from the beans"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Soy bean oil, soya bean oil, soja bean oil, nut oil, Chinese bean oil, China wood oil, tung oil, vegetable oil | ||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huille de soja, huille de soya (franska), olio di semi di soia (italienska) Asiatiska språk Shi-yau (kanton-kinesiska), daizu abara (japanska) Andra språk Sojaöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Sojaolja är den olja som det produceras
mest av i hela världen och mer och billigare lär
det bli, eftersom produktionen av sojamjöl till djurfoder
ökar lavinartat. Både mjölet och dess biprodukt oljan
är nyheter i väst. Den
amerikanska storproduktionen kom igång först efter andra
världskriget. I Asien är oljan gammal. Själva
ordet soja kommer från kanton-kinesiska shi-yau =
soja, sojabönsolja. Farmakopéerna Oljan var officinell i flera svenska farmakopéer under 1900-talet. Den stod med i den sista 1946 men togs inte upp i den nordiska farmakopén 1964. Idag upptagen i den europeiska farmakopén liksom i farmakopéerna i t. ex. Kina, Japan och USA. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Sojabönorna (med 17-20 % olja)
skalas, torkas, pulveriseras och värmebehandlas.
Oljan är en biprodukt; den stora handelsvaran är
pressresterna som torkas och mals till boskapsfoder. En mycket liten del blir sojaprotein avsett för människor. Kallpressning: Bönpulvret pressas utan värme (under 30°). Varmpressning: Bönpulvret pressas med värme (80-120°). Extrahering: Oljan extraheras ur bönmjölet med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit), eller rättare sagt: mjölet avfettas. Biprodukten olja måste gå igenom många processer innan den är ätlig. Raffinering: Sällan efter kallpressning, ofta efter varmpressning, alltid efter extrahering. Det tyngsta och tjockaste i den extraherade fettsmeten centrifugeras bort och blir så småningom bland annat lecitin. Den flytande delen raffineras vidare: fasta partiklar filtreras bort, oönskade ämnen tvättas bort med syror och alkalier, färg tas bort med uppsugande pulver, lukt med het vattenånga, vaxrester med kyla o.s.v. Otaliga produkter framställs på vägen. En stor del härdas till fast fett som blir t. ex. margarin, bagerifett och sojavax i kosmetika. Bara i europeisk kosmetika används 161 olika sojaprodukter, några ur mjölet, de flesta ur oljan. För mer om raffinering se oljor, för mer om härdning se margarin. Ursprung Det mesta av världens sojaprodukter framställs högteknologiskt i tre länder på den amerikanska kontinenten: USA, Brasilien och Argentina, som exporterar dem till Asien. I Asien görs istället enklare sojavaror, som kall- och varmpressad olja, som exporteras till väst... |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
• Kallpressad olja: Klar, ljusgul till brungul,
nästan luktlös med mild smak. Officinella sojaoljor
är helt luktfria. Stelnar vid -8° till -18°.
Halvtorkande, d. v. s. lämnar en lätt yta. • Extraherad olja : Nyss extraherad råolja är brun, tjock och oätlig. Den förblir sällan olja utan dyker upp som härdat fett eller andra sojaprodukter. |
||||||||||||||||||||
| Olöslig i
vatten, glycerin
och alkohol; blandningen delar
sig i två skikt och måste skakas om före
användning. Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade
fettsyror 10-15 % |
|||||||||||||||||||||
|
Varianter |
Sojavax, härdad
sojaolja
(Engelska namn: Hydrogenated soy bean oil, soybean wax) Den mesta av den extraherade sojaoljan härdas. Hårdhärdad olja säljs som sojavax och består av huvudsakligen mättade fettsyror som stearinsyra. Smältpunkt 66-72°, nära bivax (61-65°) som den ibland får ersätta. Doseras ungefär likadant för att förtjocka salva (15-20 gram till 85-80 ml olja), cerat, läppstift etc. Konsistensen blir mindre torr än med bivax, lite mer lik vaselin. Mycket hållbart. Om härdning, se margarin. Oxiderad sojaolja: Används som emulgeringsmedel. |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Håller sig relativt bra - hållbarhetstiden brukar anges till 1,5-3,5 år - om den förvaras svalt (inte över 25 °, helst i kylskåp) i mörkt och lufttätt kärl. E-vitamin kan behöva tillsättas. Inte lämplig till örtolja. | ||||||||||||||||||||
|
I livsmedelsbutiker för runt 20 kr litern. På apotek för runt 175 kr litern. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Halvfet
olja åt det torra hållet som absorberas
snabbt (10-30 minuter). Alltid bra att ha med i en kräm
eftersom den emulgerar bra. Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande. Inom kinesisk medicin anses sojaolja vara bra på bölder. |
|||||||||||||||||||||
| Fet hy, även känslig hy och babyhy - passar alla hudtyper. | |||||||||||||||||||||
| Förr vanlig i hårolja - ger glans och ett vattentätt skydd. | |||||||||||||||||||||
| Tas upp snabbt av huden, därför inte så bra i helkroppsmassage - det blir lätt torrt, men kletar å andra sidan inte. 15 % i en oljeblandning kan vara lagom. | |||||||||||||||||||||
| Fast tvål | Kallrörd tvål |
||||||||||||||||||||
| Hudreaktion | Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Mat och dryck | Gillas av storkök och snabbmatskedjor för att den är lätt att fritera i - ryker inte. I USA, världens största producent av soja, är över 80 % av oljan i salladsolja, matolja och margarin sojaolja. Också i Asien är den en stor matolja. I Europa ingår den ofta i det som på färdigmat deklareras som "vegetabilisk olja". | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Sojaböna odlas extremt storskaligt i Amerika, som producerar 75 % av världens soja, varav minst en tredjedel genmanipulerad, och varifrån den mesta svenska importen kommer. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960),
Elkington och Hailes (2000), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer
(1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2008), Oberbeil
(2002), Okholm (1973), Reynolds (1996), Svenska farmakopén XI
(1946), Wilhelmsson (2003). Artiklar: Hapgood, Fred: The prodigious soybean (National Geographic, juli 1987 s 66-91). Nätpublikationer: Fineli, finska Folkhälsoinstitutets livsmedelsdatabas (2005 03 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||