Soja

Skörd
• Frukt: Fruktkapslarna skördas genom att hela plantan dras upp. De kan skördas färska (gröna kapslar), mogna (när växten gulnat) eller torkade (när växten blivit brun). Plantorna hängs på tork varefter bönorna tröskas ur.
Växtförhållanden
Soja vill ha väldränerad, näringsrik sandjord, mycket ljus och het fuktig och varm sommar med korta nätter. Frostkänslig. Svensk sommar är för kort med för långa och kalla nätter för att soja ska gå i blom. Sorten Fiskeby framtagen för nordiska förhållanden klarar sig dock. Sorter som klarar sig i tropiskt klimat har också förädlats fram. Behöver vanligen vattnas och i storskalig odling också besprutas med mycket bekämpningsmedel. Om genmodifiering av soja, se nedan.
• Förökas från frö på våren, i Sverige bäst under glas.
Utbredning
• Amerika: Odlas i både Nordamerika (USA, Kanada) och Sydamerika (Brasilien, Argentina, Paraguay).
• Europa: Odlas inte mycket i Europa (Italien, Ryssland, Serbien). En del sorter kan odlas i Sverige men produktionen är minimal, mest försöksodlingar.
• Asien: Mest odlas i Kina och Indien. Vilda former växer fortfarande i Kina men annars finns soja, i över 1.000 sorter, idag bara odlad.
Handel
USA, Brasilien och Argentina producerar mest soja (2004-2005). Halva den sydamerikanska skörden går på export, en tredjedel av USA:s. Brasilien har seglat upp som storproducent under 1900-talets andra hälft. Rena guldrushen pågår där "sojabaroner" köper upp och bränner av jättelika savannområden söder om Amazonas. En enda koncern odlar på 1/3 av Sveriges yta och tränger allt djupare in i regnskogarna. Lagar om att bevara ekosystem finns men efterföljs dåligt eller inte alls.
Asiens import ökar snabbt i takt med att köttindustrin där växer; Kina som förr exporterade soja började på 2000-talet importera. Enligt ett handelsavtal ingånget 2004 ska Brasilien snart täcka Kinas hela behov. Även det mesta av den europeiska importen är i form av sojamjöl som används som djurfoder. EU använder 31 miljoner ton om året varav Sverige 1 %, alltså runt 300.000 ton, mest från Kanada och USA.

Namnet
• Glycine efter grekiska glykos = söt.
• Namnet soja, i svenskan sedan 1732, är efter japanska sho-yu = sojaböna, sojasås, hämtat från kantonkinesiska shi-yau = soja, sojaolja.
Ursprung
Tempererade områden i nordöstra Kina, möjligen från en vildväxande art i Indien och södra Kina.
Asiatisk odling
Den vilda örten, som ligger ner på marken, har använts i Kina i åtminstone 5.000 år och började odlas för ca 4.000 år sedan. Vid 1100 f. Kr fick man upp plantan till stående. Den är där en av de fem heliga grödorna - med ris, vete, hirs och bovete. Från Kina spreds odlingen tidigt till Korea och Japan. Först i slutet av 1600-talet blev växten känd i Europa, men Marco Polo berättade redan på 1200-talet hur han i Asien serverades en hel måltid baserad på enbart soja.
Amerikansk odling
Trettio år efter Linnés holländska notering, 1765, tog en amerikansk handlare grobara bönor från Kina till USA. En liten odling kom igång utan att göra stort väsen av sig; bönder använde hela den torkade växten som djurfoder. Odling för bönornas skull började först i slutet av 1800-talet. De blev ett viktigt livsmedel under 30-talets depression men efter krisåren gick amerikanerna tillbaka till köttdiet. Att biltillverkaren Henry Ford hade soja som käpphäst hängde ihop med att den kan användas till att göra ett slags hållbar plast. 1940 tillverkades verkligen en bil där hela chassit var av soja.
Den storskaliga amerikanska odling som kom igång efter andra världskriget var inriktad helt på djurfoder. Åren 1945-1985 elvadubblades skörden.
Europeisk odling
Den första västerländska noteringen om soja gjordes av Linné 1737 när han inventerade en holländsk trädgård, dit plantan antagligen hade tagits av missionärer. Örten förblev en botanisk kuriositet fram till 1880-talet då franska forskare upptäckte att bönan är så gott som helt stärkelsefri = bra mat för diabetiker. Runt 1900 upptäcktes vikten av näringsämnet protein och sojabönor visade sig innehålla extremt höga halter. Den första importlasten bönor anlände till Europa 1908 och entusiasmen för odling var också stor. På 1930-talet odlades soja i Östeuropa och på Balkan; i Tyskland premierades sojabönsodling av staten.
Svensk odling och import
I Sverige provodlades sojabönor under första världskriget men försöken upphörde så fort kriget var över. Istället förlitade man sig på den import som kommit igång före kriget. 1911 importerades 1.000 ton bönor, 1929 hundra gånger så mycket. Andra världskrigets provodlingar gavs upp eftersom inga sorter nådde till blomning i det svenska klimatet.
Under 50-och 60-talen - när den verkliga storproduktionen av soja kom igång i Amerika - blev den svenska importen av bönor liten och oregelbunden. Antagligen ersattes de med den färdiga foderprodukten "oljekakor" som hade importerats parallellt under hela 1900-talet men plötsligt fördubblades under 60-talet. Vid det laget var den amerikanska odlingen inriktad helt på djurfoder. Först på senare år har resurrslöseriet i detta uppmärksammats på allvar. För att få fram protein från en kyckling krävs motsvarande sex kycklingars sojaprotein; för nötdjur är siffran 15. Samtidigt blev sojaoljan, i odlarländerna närmast en biprodukt till foderkakorna, billig och vanlig i kosmetiska och farmaceutiska preparat i Sverige.
GMO-soja
• GMO-soja i livsmedel: Soja används i två tredjedelar av alla halvfabrikat och färdigmat och i sådant som sojabiffar och "sojabacon" t.ex. i form av sojaolja, sojamjölk och lecitin. Sojabönor utvecklade i USA för att stå emot bekämpningsmedlet Round-Up var det första genförändrade livsmedlet som godkändes för försäljning inom EU. De första partierna anlände till Europa 1996. Två år senare när Storbritannien började importera stora mängder genförändrad soja ökade de allergiska reaktionerna på soja med 50 %. 2006 fanns GMO-spår i 25 % av de omärkta livsmedlen med soja och majs i EU, särskilt ofta i livsmedel från USA. 2009 när tyska konsumenttidningen Ökotest testade 24 sorters honung innehöll hälften pollen från genmodifierade växter, mest från sydamerikansk Round Up-sojaböna.
• GMO-soja i djurfoder: Pressresterna efter oljan blir foderkakor. En GMO-sort har godkänts för användning som djurfoder inom EU. Inget svenskt kött är genmodifierat, så märkningen "GMO-fritt" som börjat dyka upp på köttförpackningar är tvetydig, påpekade Livsmedelsverket 2010, särskilt med tanke på att 11 % av de svenska grisarna utfordras med GMO-soja.
• Odling av GMO-soja: Ingen GMO-soja odlas inom EU. I USA och Kina är det den mest genmanipulerade grödan; i USA var 35 % av sojan genmanipulerad 1998. Mycket GMO-soja odlas också i Sydamerika. I Brasilien, det största exportlandet av soja, har motståndet mot GMO varit starkt och genmanipulering är officiellt inte tillåten.
GMO - genmodifierade organismer
Efter soja är majs, ris och bomull de grödor som genmanipuleras mest, särskilt i USA. Kina kommer starkt. En enda GMO-gröda är godkänd för kommersiell odling inom EU, en insektsresistent majs. I Sverige odlas inga GMO-grödor kommersiellt men genmodifierad majs, potatis och raps försöksodlas.
Genmanipulering började i USA på 1960-talet med att man hittade en naturlig mutation av majs med dubbel halt aminosyror som stod emot ovanligt många insekter och ogräs. Man förde in genen från jordbakterien Bt (Bacillus thuringiensis) i plantors arvsmassa, där den alstrar ett ämne som dödar ett 50-tal oönskade fjärilsarter och deras larver. För sent har det visat sig att den tar död på en del önskade också. Behovet av bekämpningsmedel har inte heller minskat; tvärtom enligt Greenpeace. Sedan GMO-sojan 'Round-Up Ready', manipulerad för att tåla bekämpningsmedlet Round-Up, började odlas i USA på 1990-talet har användningen av Round-Up ökat med 250 % på tio år och sju ogräsarter har utvecklat resistens mot medlet i odlingar av soja, majs och bomull.
• EU-regler om GMO
• Odling och import: Alla GMO-organismer som ska användas eller säljas inom EU måste godkännas.
• Märkning: Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO-råvara ska märkas "består av / innehåller / framställd av genetiskt modifierad ..." och kunna spåras. Undantag som inte behöver märkas är där 0,9 % eller mindre av råvaran, eller enzymer, vitaminer eller aminosyror, består av GMO-organismer. Märkning av typen "GMO-fri" är inte tillåtet. Kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med GMO-foder behöver inte märkas och inte heller textilier av GMO-grödor. I USA behöver ingar produkter märkas om att de innehåller genmodifierad råvara.
• Testning: Livsmedel och djurfoder som importeras till EU måste testas och analyseras för GMO.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/soja.html
Datum: 2015 12 15 - Uppdaterad: 2011 01 14
Cookieinfo