 |
Ullfettssalva
|
|
|
|
| Synonymer | Vattenupptagande salvbas |
| Farmakopénamn | Unguentum cum lanae, Unguentum cum lanae sine aqua |
| Förväxlingsrisk | • Ullfettskräm
- ullfettssalva med vattentillsats • Lanolinsalva - salva med vattenhaltigt lanolin • Lanolinkräm - lanolinsalva med vattentillsats |
|
|
|
| Tradition | Ullfettssalvorna hör till en äldre typ av salvor som kommit lite ur ropet till förmån för vattenrika lotioner. Tyvärr är lotion inte till mycket hjälp när huden behöver skydd, då behövs fett av hög kvalitet. I äldsta tid gned man helt enkelt nariga händer genom fårens feta ull. |
| Framställning | Fett och eventuellt olja smälts ihop. Temperaturen ska inte vara för hög; upp till 75°. Röres ordentligt medan salvan svalnar. Kyl inte för snabbt, då stelnar massan ojämnt. När temperaturen sjunkit till runt 50° kan man börja blanda i värmekänsliga ämnen. Det går lättare och snabbare att göra salvan än att rengöra kärlen efteråt! |
| Beskrivning | Fet, mjuk salva. |
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen (glycerin,
ättika, alkohol...)
löses inte och löser inte salvan men tas upp
av den. • Fettlösliga ämnen (fett, oljor, vaxer, eteriska oljor, hartser...) kan smältas ihop med salvan. pH och inkompatibiliteter • Inte känslig för surt eller alkaliskt. |
| Innehåll | Salvbas • Olja är huvudingrediens; i salva på enbart olja och ullfett utgör den omkring två tredjedelar av volymen. Olja är också den ingrediens som varierar mest; från 60 till 80 % i salvor som också innehåller vax. Vilken vegetabilisk olja som helst kan användas. Flytande paraffin används mycket i industrin. • Ullfett: I salvor på enbart olja och ullfett utgör ullfettet omkring en tredjedel av volymen. I salvor som också innehåller vax används mindre, 10-20 %. • Vax, vanligen bivax (10-20 %): Inte nödvändigt för att förtjocka salvan men gör den mer skyddande. • Annnat fast fett än ullfett kan ingå; det hållbara och billiga vaselinet favoriseras av industrin. • Ingen vätska - då får man ullfettskräm. Tillsatser • Fettlösliga: Ullfettssalva är ett utmärkt medium för fettlösliga ämnen (vitaminer, tinkturer, eteriska oljor...). Borsyra - ett svagt desinfektionsmedel - har använts mest i apotekssammanhang. Pulvret löses inte i vatten utan rörs ner som det är. • Vattenlösliga: Små mängder vattenlösliga ämnen (glycerin, honung, arnikatinktur...) kan tillsättas. Vill man ha med större mängder vattenlösliga ämnen gör man en ullfettskräm. |
| Varianter | Både krämer och salvor kan göras
av både lanolin och rent ullfett. Skillnaden består
i vattenhalten. • Lanolinkräm - lanolinet innehåller vatten, vätska tillsätts också i krämen - den minst feta varianten. • Lanolinsalva - lanolinet innehåller vatten, ingen vätska tillsätts. • Ullfettskräm - ullfettet är vattenfritt, vätska tillsätts i krämen. • Ullfettssalva - ingen vätska i vare sig ullfett eller salva - den fetaste varianten. • Salvbaser med annat fett, olja och vax. |
| Hållbarhet | Behöver inte konserveras. Håller sig i åratal om den förvaras svalt. Pilla inte i den med smutsiga fingrar (tvätta händerna, ta salva med spatel). |
|
|
|
| Hudvård | Hudläkemedel Ullfettssalvorna hör till det fetaste och klibbigaste man kan smörja på sig. De är ett mycket bra medium för andra ämnen som går in lätt i huden med hjälp av ullfettet. Salvorna är mjuka, tränger ner bra i hudsprickor och kan göra underverk för torr och sprucken hud med småskador.Det är ett effektivt skydd mot kyla och väta. |
| Hudtyp | Torr och känslig hud med småskador. All hud utsatt för kyla, blåst och fukt. |
| Hudreaktion | Överkänslighet mot ullfett förekommer. Ofta är det en känslighet mot de ämnen som används för att tvätta ur fårullen. Ull tvättas numera ofta med mildare såplösningar. |
|
|
|
Recept |
|
| Recept I (svavelsalva) |
• Ullfett
- 97 % vikt • Svavel - 3 % vikt Fettet smälts och svavlet rörs ner. På eksem och andra hudbesvär, särskilt med klåda. Ska spädas med vatten eller olja när det appliceras i hårbotten. Namn: Thilanin; Thilanine, Sulphurated lanolin. (Källa: Felter och Lloyd 1898, 1900) |
| Recept II (borsyresalva) |
• Vaselin
- 8 viktdelar • Ullfett - 1 viktdel • Borsyrepulver - 1 viktdel Härav beredes salva. Ska vara vit eller gulvit. Farmakopénamn: Unguentum acidi borici. Anm. I början av 1900-talet den vanligaste läppbalsamen för spruckna läppar. (Källa: Svenska farmakopén 1901, Johansson 1926) |
| Recept III (boraxsalva) |
• Ullfett
- 480 gram • Paraffinolja - 250 gram • Vatten - 215 gram • Vitt vax - 45 gram • Borax - 8 gram • Bergamottolja - 0,8 gram = 800 mg (ca 25 droppar) • Neroli - 0,8 gram = 800 mg (ca 30 droppar) • Rosenolja - 0,8 gram = 800 mg (ca 30 droppar) Totalt 1.000 gram. Fett, olja och vax smältes ihop . Borax och vatten värmes tills pulvret är löst. Vattnet rörs ner i fettet. Rörs tills en vit salva uppstår. (Källa: Svenska Farmakopén 1925; Svanberg 1932 och 1948) |
| Recept IV (salvbas) |
• Ullfett
- 800 gram • Flytande paraffin - 200 gram Vattenupptagande gul salvbas, lämplig om man ska blanda i en större mängd flytande substans. Kan uppta drygt två gånger sin egen vikt vatten. Farmakopénamn: Unguentum hydrophilum = Vattenupptagande salva. (Källa: Johansson 1926, Nordström 1940 efter Svenska farmakopén 1925, Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén 1946) |
| Recept V (Royal skin food) |
• Paraffinolja
- 58 gram • Ceresin - 16 gram • Ullfett - 13 gram • Kakaofett - 6,5 gram • Vitt vax - 5 gram • Bensoesyra -1,5 gram • Parfym, t. ex. eterisk olja - efter behag Ceresin och vax smältes tillsammans, därefter tillsätts fett, olja och konserveringsmedel. Sist parfym. (Källa: Svanberg 1932, 1948) |
| Recept VI (salvbas) |
• Vaselin
- 800 gram • Ullfett - 200 gram Ger en mjuk salva att blanda mindre mängder flytande ämnen i - lämpligt vehikel för de flesta i salvor brukade medel. Vill man ha i en större mängd vatten eller vattenhaltiga ämnen används vattenupptagande salvbas. Farmakopénamn: Unguentum molle = Mjuk salva. Anm. Detta var länge standardsalvbasen om inget annat uppgavs. Den andra var den vattenupptagande salvan enligt recept IV ovan. (Källa: Johansson 1926 och Nordström 1940 efter Svenska farmakopén 1925, Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén 1946) |
| Recept VII (salvbas) |
• Vitt vaselin
- 60 gram • Ullfett - 30 gram • Flytande paraffin - 10 gram Farmakopénamn: Unguentum molle = Mjuk salva. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Finska farmakopén 1937) |
| Recept VIII (salvbas) |
• Olja
- 60-78 %; upp till 100 % • Ullfett - 20 % • Bivax - hård salva 20 %, "lagom" 14 %, mjuk 8 %, nästan flytande 2-3 % (Källa: Andersen 1998) |
| Recept IX (salva mot nickelallergi) |
• Ullfett -
1 volymdel • Ekbark - 100 gram • Kamomill - 50 gram Bark och ört stöts i mortel eller mals i matberedare till ett fint pulver. Blandas med ullfett. Smörjes in på kvällen där man har nickelallergi och får sitta över natten. (Källa: Wicklund 1998) |
| Recept X (salvbas) |
• Olja
- 2 volymdelar • Ullfett - 1 volymdel Smält ihop försiktigt på vattenbad eller låg värme på spisplatta. Ta av och rör tills svalt. Enkelt grundrecept för en riktigt fet vattenavstötande salva som också kan vara medium för andra ämnen. Förvandlas lätt till en ullfettskräm genom att röra ner 2-3 delar konserverad vätska. (Källa: Shenet 2001) |
| Recept XI (salvbas) |
• Örtolja
- 100 ml • Ullfett - 25 gram • Bivax - 25 gram Smält ihop ullfett och vax och värm oljan separat. Blanda och rör omsorgsfullt. Häll upp i glasburkar medan det är varmt och låt stelna. (Källa: Ody 2001) |
| Recept XII (Weleda arnikasalva) |
• Arnikatinktur - motsvarande 10 gram färsk växt • Jordnötsolja - 35 gram • Ullfett - 16 gram • Renat vatten - 10 gram • Gult bivax - 5,6 gram • Ullfettsalkoholer - 3,4 gram Totalt 65 gram plus arnikatinkturen (ca 35 gram = ca 35 ml till 100 gram?). Alkoholhalt ca 10 % vikt. Särskilt för behandling av mindre ej infekterade sår, mindre klämskador och mindre blåmärken. Hållbar 4 år. Anm. "Vattenupptagande salva". (Källa:Natirläkemedel 2001) |
| Recept XIII (salvbas) |
• Olja - 4-8 volymdelar |
| Recept XIV (salvbas) |
• Jojobaolja
- 70-80 % volym • Lanolin (troligen ullfett) - 20-10 % • Bivax och candelillavax - 10% Gul mjuk salva som säljs som läderbalsam för sadlar och stövlar ("fördelas tunt med trasa, får torka och putsas därefter glansig"). "Skyddar och bevarar, ger smidighet och glans" inte bara till läder utan också till händer, armbågar och läppar, len som en smekning och med god lukt av bivax - ett fynd i överskottsbutiker för 30 kr per 300 ml. Utmärkt salvbas för andra feta ämnen. Mängderna är uppskattningar av volym och beräknade på (vattenfritt) ullfett, inte (vattenhaltigt) lanolin, som ullfett ofta kallas. Candelillavax som är med för att ge glans har högre smältpunkt (68°) än bivax (61-65°) och kan med fördel läggas i först. Har man inget hemma går det bra med enbart bivax. (Källa: Innhållsförteckning 2007) |
|
|
|
|
• Litteratur:
Se t. ex. Ljungdahl (1953), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén X (1925). |
|
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|
|
|
|
