 |
Cypress |
|||
|
(Herman Hesse: Stäppvargen, 1927) |
||||
| Synonymer | Äkta cypress, vanlig cypress, medelhavscypress, cypres | |||
| Botaniska namn | Cupressus sempervirens L. | |||
| Engelska namn | Cypress, Italian cypress, Mediterranean cypress, funeral cypress | |||
| Andra namn | Romanska språk Cupressus (latin), cyprès (franska), cipresso (italienska), ciprés común (spanska), cipreste (portugisiska) Nordiska språk Cypres (danska) Asiatiska språk Sarw (arabiska), brosj (hebreiska), selvi (turkiska) Andra språk Kyparissos (grekiska), Zypresse (tyska) |
|||
|
|
||||
| Artvarianter | Tre olika grenformer - se beskrivning nedan - som ibland räknas som varieteter, ibland som sorter: • Cupressus sempervirens var. horisontalis ('Horizontalis') • Cupressus sempervirens var. pyramidalis = Cupressus sempervirens var. fastigiata ('Pyramidalis') • Cupressus sempervirens var. stricta ('Stricta') |
|||
| Besläktade | Släktet
Cupressus omfattar ca 20 arter, varav "den äkta
cypressen" är den enda som hör hemma i
Europa. • Kinesisk ceder, tårcypress (Cupressus funebris), eng. Chinese cedar: Eteriska oljan betraktas i USA som en olja av ceder. |
|||
| Ej besläktade |
Cyperus ("parasollsävar") |
|||
|
|
||||
| Beskrivning | • Träd: 12-30 m högt. Rak stam med grå bark med smala mjuka flagor. Hård och hållbar ved; rödvit splintved,
gulbrun kärnved. Stammen är grenlös nedtill, därefter kan följa tre olika grenformer: Vildformen Horisontalis är den äldsta, med grenar som växer rakt ut eller uppåt, rätt lik en gran. Den odlade Pyramidalis är långsmal med uppåtstående grenar. Stricta, den man känner igen som "kyrkogårdsträd", är mycket smal och därtill snabbväxande, kan bli 6 m
på tio år. |
|||
| Odling och bruk | Växtförhållanden Klarar torka och mager jord men inte kyla under -10°. Inte härdig i Sverige utom möjligen längst i söder men kan hållas i kruka som övervintras inomhus på ljus och sval plats. • Förökas lätt från frön. På hösten (oktober-november) kan man också sätta klacksticklingar i sandblandad jord som får stå i soligt fönster i rumstemperatur över vintern. Det tar två år för sticklingarna att rota sig ordentligt. Utbredning • Europa: Vild och odlad kring Medelhavet, särskilt i de östra delarna, upp till Alperna. Pelarformen odlas mycket i hela Medelhavsområdet; typisk vid kyrkogårdar och kyrkor i Grekland, Italien, Spanien och på Cypern. |
|||
| Växtdroger och beredningar | • Cypressessens (eterisk olja) | |||
|
|
||||
|
Namnet Cupressus = cypress, av grekiska kyparissos och latin cupressus med samma betydelse. Ordstammen finns i hebreiska gofer och persiska serv, båda med betydelsen balsam. Härav cypress som fanns i fornsvenskan före 1500-talet. • Sempervirens = ständiggrön, av latin semper = alltid, och virens = grönskande. Ursprung Östra Medelhavsområdet - Turkiet till Iran. Främre Orienten Den hårda och hållbara veden har använts som båtbyggnadsvirke sedan forntid. För sjöfararna fenicierna var cypressen själva livsträdet, helgat åt Astarte och Melkart. "Goferträ" som Noaks ark byggdes av anses allmänt vara cypress. Dörren till det allra heligaste i Salomos tempel på 900-talet f. K.r gjordes också av detta träslag. Perserna ansåg att cypressen hörde till solguden Mithra; trädet liknade den heliga offerflamman. Grekland och Rom Trädet har odlats sedan forntid runt Medelhavet. Det hårda träet, helst lagrat i fyra generationer, användes i Grekland till bl. a. tempeldörrar, fartyg och skulpturer. På en del grekiska öar planterar man fortfarande en cypress när en dotter föds; vid hennes giftermål gör man en mast av den till brudparets båt. Trädet fanns förr särskilt rikligt på Kreta; palatset i Knossos (runt 1500 f. Kr.) lär ha varit byggt åtminstone delvis av cypressved. Tädet odlades där fortfarande på 300-talet f. Kr. enligt Theofrastos. Mycket blev dock fällt och skeppat till fastlandet och Egypten och trädet näst intill utrotades. 1414 förbjöds exporten. Gudarnas träd Trädet är ständiggrönt och kan bli mycket gammalt, upp till 2.000 år, och veden är hård och håller sig bra mot både fukt och insekter. Denna hållbarhet fick greker och romare att se cypressen som en symbol för tiden och dess gud Kronos (Saturnus). Den förknippades med långt liv och livet efter detta och därmed också underjordens gud Hades (Pluto) och hans hustru Persefone (Proserpina). Både i Grekland och i Rom pryddes dörrarna till sorgehus med cypresskvistar. Cypressen tillägnades också Apollon och många av hans närmaste släktingar: fadern Zeus (Jupiter) och dennes hustru Hera (Juno), hans halvsyskon Athena (Minerva) och Hermes (Merkurius) och son Asklepios (Aesculapius). Som en bild av kvinnlig skönhet förknippades cypressen också med Afrodite (Venus). Apollon och Kyparissos Metamorfoshistorien om cypressen finns i ett par versioner, båda med Apollon och en ung gosse som huvudpersoner. Den ena är som Apollonhistorier är mest: pojken förvandlar sig till träd för att komma undan Apllons kärlek. I den andra råkar gossen döda Apollons favorithjort och blir helt förtvivlad: |
|||
|
||||
|
Kristen tradition En stor del av associationerna om hållbarhet - tid - långt liv - död - liv efter döden har överlevt från antikens föreställningsvärld in i den kristna. I kristen symbolik har det stått för evighet, hopp om ett liv efter detta, tålamod, fördragsamhet, munklivet och dygden gudsfruktan och fromhet (Pietas). Korset som Jesus korsfästes på, eller ibland en av det, sägs ha varit av cypressträ (det finns många varianter av historien - se akacia). Allt sammantaget har gjort cypressen till ett typiskt kyrkogårdsträd i södra Europa. Med 1800-talsromantiker lord Byrons ord - "ett mörkt träd, ännu sorgset när andras sorg har flytt, den enda trogna sörjaren av döden... Sverige I nordligare delar av Europa hade man under 16- och 1700-talen gärna cypress i orangerierna. 1810 fanns det t. ex. enligt bevarade protokoll i orangeriet på Gunnebo slott utanför Göteborg. Asien I Kina betecknar cypress skönhet, lycka, kvinnans rike och döden. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) (Culpeper). En del nutida astrologer hänför trädet till Venus och därmed Oxen (elementet jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet luft, ledande kvalitet). Enligt elementläran sval och torr. Kinesiskt element: Metall, i viss mån vatten. |
||||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Classen, Howes och Synnott
(1994), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Dahlby
(1954), Hansson och Hansson (2002), Henrikson (2000), Hylander (1975), Jönsson och Simmons (1935),
Ljungqvist (2007), Miller (1969), Nationalencyklopedin (1995), Ovidius bok 10
(1969), Podlech (1989), Theofrastos (1916). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
|
|
||||
