|
Infusioner Fänkålsinfusion |
||
|
|
||
|
Moderväxt |
Fänkål (Foeniculum vulgare) - se där om örtens historia | |
|
Farmakopénamn |
Infusum foeniculi | |
| CAS-nummer | • 84625-39-8, 85085-33-2 • 92623-75-1 • 92347-02-9 • 84455-29-8 • 93685-73-5 |
|
| • Foeniculum vulgare fruit extract • Foeniculum vulgare seed extract; Foeniculum vulgare vulgare fruit extract • Foeniculum vulgare capillaceum fruit extract • Foeniculum vulgare dulce fruit extract • Foeniculum vulgare piperitum fruit extract |
||
|
Engelska
namn |
Fennel seed infusion | |
| Förväxlingsrisk | • INCI-namn i innehållsförteckningar: Foeniculum vulgare water (CAS-nummer 92623-75-1) - aromatiskt vatten av fänkål. • Fänkålstinktur (utdrag med alkohol) • Fänkålsolja (utdrag med olja) |
|
|
|
||
|
Tradition |
Som väntat sägs denna infusion vara bra till ögonkompresser. Fänkålens rykte som ögonvårdare har levat sedan Plinius berättade om hur ormar som just ömsat skinn inte kan se förrän de gnidit sig mot örten. Därefter beskriver han ögonmedlet mot svag syn: Fänkålssaft samlas in när stammen sväller, får torka i solen och anbringas i honung som en salva. Man kan också få saften ur de färska fröna eller genom att göra snitt i roten när växten just gått i frö. Enligt Dioskorides vid samma tid kom den bästa fänkålen från västra Iberien (Spanien), vars stjälkar man skulle bryta i bitar och låta saften svettas ut ur framför en eld. Också i en del trakter England fanns det fänkål som saften rann spontant ur, berättar Culpeper på 1650-talet, och den droppade man i ögonen för att förbättra synen. | |
|
Framställning |
Kokhett
vatten hälls över
fröna och får dra. Ska inte koka. Filtreras.
Beredningsformen framgår inte av innehållsförteckningen. Alla "extract" kan vara vilken sorts extrakt som helst inklusive fänkålsolja, fänkålstinktur eller utdrag med lösningsmedel. |
|
|
Beskrivning |
Nästan färglös vätska. | |
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram | ||
| Ej blandbar med
oljor. Eteriska
oljor löses inte; blandningen måste skakas
om före användning. Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol. |
||
|
Innehåll |
Vatten:
Vattnet och värmen drar
ut vattenlösliga ämnen som slemämnen, garvämnen
och vattenlösliga färgämnen. |
|
| Varianter | • Fänkålstinktur - utdrag med alkohol. • Fänkålsolja - utdrag med olja. |
|
|
Hållbarhet |
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp. Ska den sparas längre eller användas i t. ex. kräm måste den konserveras. | |
|
|
||
|
Doftbeskrivning Söt lakritsdoft som är lätt att ta vara på med alla former av utdrag. |
||
|
Hudläkemedel Lugnar och läker eksem. I ögonkompress och till ögonsköljning, med något salt tillsatt, vid ögoninflammation och vagel. |
||
| Bra på fet hy med pormaskar och också effektiv mot trött och livlös hy. Används i ansiktsmasker, kräm etc. | ||
|
|
||
|
Invärtes
bruk |
Den vanliga fänkålen
är har använts länge i olika beredningsformer
både i västerländsk och österländsk
medicin. Den eteriska oljan
är kramplösande, antiseptisk och slemutdrivande.
• Kryddan fänkål används i svårsmält mat och fänkålste har druckits framför allt för matsmältningen. Ett svagt te kan ges till barn vid tremånaderskolik (kramplösande, gasdrivande, aptitstimulerande). • Fänkål är också kraftigt mjölkdrivande; fänkålste är sedan länge en standarddryck för ammande mödrar. • Fänkål har också rykte om sig som bantningsmedel - det började vid de olympiska spelen i Grekland, då deltagarna tog in fänkål för att hålla vikten, och var enligt Culpeper fortfarande vanligt i England på 1650-talet. Fänkålste lär också i våra dagar användas som fastedryck för att den minskar hungerkänslor. |
|
|
Giftighet |
Inte vid normalt bruk. | |
|
|
||
|
Recept |
||
| Recept I | Vatten
- 5 dl Fänkålsfrön, lätt krossade - 1 msk (15 ml) Koka upp vattnet och häll det kokande över fröna. Låt dra en kvart. Sila. (Källa: Thomson 1980) |
|
| Recept II | Vatten
- 1 dl Fänkålsfrön - 1 msk (15 ml) Koka upp vattnet och häll det kokande över fröna. Låt dra under lock ett dygn. Sila. (Källa: Hillker 1989) |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Nielsen
(1991), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918),
Neuendorf (1991), Plinius 20:45
(1951), Stodola och Volak (2000), Swahn
(1996), Thomson (198).
Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 21). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||