 |
       
Växtsafter Citrussaft |
||
|
|
|||
|
Moderväxt |
Citron (Citrus medica var. limonum) eller annan citrusfrukt | ||
|
Synonymer |
Citronsaft, citronjuice, citrusjuice, citrussaft | ||
|
Farmakopénamn |
Succus citri | ||
| CAS-nummer | 92346-89-9, 84929-31-7 | ||
| Citrus medica limonum juice ["the liquid expressed from the fresh pulp"] | |||
|
Engelska
namn |
Lemon juice | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Citrusfrukterna är
relativt unga frukter i Europa; citron som läkemedel
lanserades av arabiska läkare runt år 1000.
Skörbjuggsmedlet Skörbjugg, svår brist på C-vitamin, har beskrivits i tusentals år. Sjukan slog till på allvar när de stora upptäcktsresorna började på 1400-talet. Vasco da Gama upptäckte sjövägen till Indien 1497 till priset av 100 av 160 besättningsmän döda i skörbjugg. Att färsk frukt hjälpte upptäcktes tidigt. Redan i mitten av 1500-talet började man plantera citroner längs de nya kryddrutterna. På engelska Ostindiska kompaniets första resa 1601 höll kapten Lancaster besättningen vid liv med tre skedar citronsaft om dagen. Att sjömän ändå fortsatte dö berodde på snålhet. Citroner var dyra och fungerade inte alltid eftersom saften ibland kokades. Man prövade allt möjligt annat som var surt, Svenska ostindiska kompaniet på 1770-80-talen surkål. Den engelske marinläkaren James Lind experimenterade med svavelsyra, vitlök, senapsfrön, pepparrot, myrra, vinäger, cider och citrussafter. 1753 kunde han rapportera att saft av citron och apelsin var radikalt effektiv (receptet på hans indunstade saft kan ses nedan). Kapten Cook prövade metoden på 1760-talet men inte förrän 1795, 40 år efter rapporten och ett år efter Linds död, beslöt brittiska marinpartementet om dagliga ransoner till flottans sjömän: Från tionde resdagen 3 msk citronsaft konserverad med rom och spädd med vatten. När en förordning om saken utfärdades 1804 var det i elfte timmen, för året därpå stod slaget vid Trafalgar. Engelsmännen vann för att de var krya medan en tredjedel av de franska och spanska sjömännen var sjuka i skörbjugg. Handelsministeriet var ännu trögare och stadgade om citrusrutinen först 1865. I USA infördes den 1895. • Namnnot 1: Citronsaft, rom och vatten = grogg? Nej, namnet grogg uppstod före citronbeslutet, 1740 då en engelsk amiral befallde att romransonen skulle vattenspädas. Han hette inte ens Grog utan kallades så efter sina grogrambyxor av silke och kamelhår. • Namnnot 2: Namnet limeys på engelska sjömän och engelsmän i allmänhet gavs i mitten på 1800-talet när citronerna ersattes med limefrukt. Blekande citron På 1800-talet när citroner började importeras till överkomliga priser i Europa kom saften att ingå i otaliga recept på renande och blekande medel för huden. Så har den använts länge utanför Europa. En direktör som rest för svenska Ostindiska kompaniet berättade i slutet av 1700-talet hur kinesiska damer blekte hyn: De tvättade sig på kvällen med citronsaft och äggvita och morgonen därpå i nattgammal urin (rik på blekande ammoniak) som fick ligga kvar ett par timmar, varefter de sminkade sig för dagen. Denna procedur följdes i ett par veckor före giftermålet, då de är vita för hela långa tiden bortåt. Josephine Baker ägnade en halvtimme varje morgon åt att gnida in sig med blekande citron. Det gick ju nämligen an att vara exotiskt brun på 1930-talet, men inte alltför svart. Farmakopéerna Redan i 1600-talets svenska medicinaltaxor användes pressad citronsaft till att göra citronsirap och fram till 1900-talets början var apoteken skyldiga att hålla färska citroner i lager. Från 1817 års farmakopé började man göra en enkel "citronsaft" genom att lösa citronsyra i vatten. |
||
|
Framställning |
Alla citrusfrukter kan pressas på saft - apotekens ursprungliga "citronsaft" gjordes av cedrat - men citronen har alltid suttit i högsätet. Använd rumstempererad frukt; kall frukt direkt ur kylskåpet är
hård och ger mindre saft.
Ett
trick är att lägga frukten en
stund i varmt vatten (40-50°) och sedan pressa,
krama och rulla den ordentligt före pressningen.
Filtreras. Vid
eventuell koncentrering, som i Linds recept nedan, får saften inte koka. "Resterna" • Skala eller riv av skalets gula utsida med potatisskalare före pressningen. Lägg dem att dra ut i olja, i sprit till en citrustinktur eller koka till en citrusdekokt. • Torkning av skalen. • Släng inte heller bort innerskalsresterna efter pressningen - gnugga ansikte, händer, armbågar, knän, hälar med dem. Den gamla kuren att sitta med armbågarna i citronskalshalvor fungerar - den gör huden både mjukare och ljusare. |
||
|
Beskrivning |
Ljusgul saft med mer eller mindre frukstskalsrester beroende på hur väl den filtrerats. | ||
| Beräkna som vatten
- 100 ml väger ca 100 gram. 25-50 ml = saft av 1 citron. 30 ml citronjuicekoncentrat = "saft av 1 citron". |
|||
| • Ej blandbar med
oljor. Eteriska
oljor löses inte; blandningen måste skakas
om före användning. • Kan blandas obehindrat med glycerin och vatten. pH och inkompatibiliteter • Måttligt sur: pH 2,3; koncentrat pH 2-4. Emulgerar inte med alkaliska emulgeringsmedel som borax och natriumbikarbonat. Däremot kan saften användas i sur lotion. • Aliminiumkärl ger citronsaften dålig färg och plåtsmak. |
|||
|
Innehåll |
• Vatten
(frukten innehåller 90 %), citronsyra
(runt 7 %), askorbinsyra
(frukten innehåller 45-55 mg per dl varav ca 90
% = 40-50 mg löses i saften), flavonglukosider (som
hesperidin). Därtill mineraler och spårämnen
(kalium, magnesium, fosfor, kalcium, natrium, järn),
vitaminer (lite pantotensyra och niacin). • Frukten innehåller kolhydrater, fibrer, protein och fett (ca 6 % sammantaget) av vilket nästan inget kommer med i saften. • Köpt saft kan innehålla socker, surhetsreglerande medel och konserveringsmedel - det senare är nödvändigt. |
||
|
Ersättning |
• Kan ersätta sura pulver som borsyra, citronsyra, askorbinsyra, vinsyra etc. om det bara är surheten man är ute efter. | ||
|
Hållbarhet |
• Färskpressad citrussaft
håller sig upp till en vecka i kylskåp. • Saften kan frysas i upp till ett år. Hel och delad citrusfrukt kan också frysas men upptinat fruktkött får trist konsistens. • Längre förvaring kräver konservering, bäst med något surt. Syltkonserveringsmedel som flytande Atamon eller natriumbensoat duger bra (0,5 % = ett halvt kryddmått per dl). Handelns koncentrerade citronjuice är konserverad med E 224 Kaliumdisulfit. • Enklast är att konservera med alkohol 15 -20 % volym: 1 volymdel 40 % Absolut vodka + 2 volymdelar juice = 15 % alkohol. 1 volymdel 40 % Absolut vodka + 1 volymdel juice = 20 % alkohol. Butikens citrusjuicer - alla har pressats pinfärska men sedan... • Färskpressad juice: Har pastöriserats två gånger, delats upp i juice och fruktkött, lagrats eller frysts och satts ihop igen. Ålder när den nådde butiken: upp till 10 månader. • Nypressad juice (Brämhults): Har pastöriserats en gång. Ålder när den nådde butiken: upp till 48 timmar. • Framställd av koncentrat: Har pastöriserats två gånger, vattnet tagits bort, delats upp i koncentrat och fruktkött, frysts och satts ihop igen. Ålder när den nådde butiken: upp till ett år. |
||
|
I livsmedelsbutiker för en dryg tia per 250 ml (konserverat citronjuicekoncentrat, "8 citroner"). | ||
|
|
|||
| • Rumsparfym: Som en slags rumspafym får man väl beteckna användningen av citronsaft under 1968 års studentkravaller i Paris: Trasor indränkta med citronsaft hållna för näsa och mun skyddade mot tårgas. Annars är citronen känd för sin rengörande effekt; den dyker ständigt upp i husmorstips mot dålig lukt: Gnid redskap, skärbrädor etc. med citronsaft eller en citronhalva för att få bort lukt av fisk, lök och vitlök. | |||
|
Hudläkemedel
|
|||
| Särskilt för grovporig hy och hy med pormaskar - låt sitta på en minut, skölj av och gnid in en fuktande kräm efteråt. | |||
| Tonande hårsköljningsmedel som bleker håret, framför allt om man låter det torka i solen. Citronsaft är också ett gammalt läggningsmedel för håret. Viktig och vanlig i sköljmedel förr eftersom den återger håret syramanteln efter tvätt med tvålshampo. | |||
| Citronsaften blekande effekt har utnyttjats i tandvård; den tar t. ex. bort fläckar av blåbär från tänder och tunga och förbättrar också andredräkten. Man sköljer munnen eller borstar tänderna med saften, eller gnider tänderna med en citronklyfta eller skalets insida - inte oftare än en gång i veckan. | |||
| Kan hällas direkt i badet för att ge syrlighet. | |||
| Svider och kan irritera små barns hud. Koncentrerad citronsaft på flaska kan bli väl stark för vilken hud som helst - späd med vatten. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
Citronsaft ingår i drycker som ursprunglig engelsk grogg och barley water, finsk sima, all världens lemonader och massor av alkoholhaltiga drinkar. Citrussaft och snö från Etna var den ursprungliga sorbeten, arabiska sarbat som började göras på Sicilien på 800-talet. I mat gör saften andra livsmedel - marmelad, vispad äggvita, fisk - fastare. Den har trots sin sura smak en kraftig basisk inverkan på kroppen. | ||
| Invärtes bruk | • Citronsaft användes som så mycket annat mot pest
under 13-1700-talen; inte alls tokigt eftersom den visat
sig vara effektiv mot många bakterier.
• Sedan 1500-talet har saften använts som febernedsättande medel och skörbjuggsmedel. • I södra Europa är citronsaft ett vanligt medikament vid magåkommor. I norra Europa är citronvatten (citronsaft i vatten) en huskur för att få ordning på magen; såväl förstoppning som diarré ordnar upp sig på några dagar om man börjar dagens med ett glas citronvatten. Under hela 1900-talet har också morgonens glas med citronvatten varit en stående skönhetskur I 50-talets skönhetsböcker skulle man ha vattnet stående på nattduksbordet för att försäkra sig om att det var det första man fick i sig på morgonen och för att det skulle vara ljummet när man drack det; när det dricks som magmedel brukar det till och med rekommenderas att drycken ska vara varm. • Citronsaft används för att kurera blåskatarr, urinvägsinfektioner och (med olja och vin) stenbildningar i urinvägarna. Dagens citronkur för att lindra reumatism, gikt, njursten och gallsten ser ut på följande sätt: Man dricker saften av en citron med vatten och fortsätter sedan dagligen med detta, men ökar dosen med en citron varje dag tills man nått 8-10 citroner. Då går man tillbaka tills man nått en citron, som man sedan fortsätter dricka i ett par veckor. |
||
|
|
|||
| Recept | |||
|
Recept I |
• Saft ur apelsiner
eller citroner
Låt den pressade fruktsaften stå tills fruktkött och kärnor sjunkit till botten, dekantera sedan saften - eller ännu hellre filtrera den - om ni vill ha den riktigt klar. Häll den sedan i ett väl rengjort glaserat lerkärl eller en porslinsskål. Viktigast är att kärlet är vidast upptill, då en stor vätskeyta påskyndar avdunstningen. Sätt sedan kärlet i ett vattenbad som nästan kokar över öppen eld. Låt indunstningen pågå flera timmar tills fruktsaften blivit som en olja då den är varm och som sirap då den kallnat. Sedan tappas den på buteljer, som korkas igen. Två dussin apelsiner (ca 2,5 kilo) ger omkring ett halvt kilo råsaft, som efter indunstning väger omkring 150 gram och har en volym av 75 cl. Man kan på så sätt koncentrera och bevara syran och det värdefulla innehållet från 12 dussin apelsiner eller citroner i en kvartsbutelj under flera år. Jag har litet citronextrakt som framställdes för fyra år sedan. Om det blandas med vatten eller används vid punchbrygd kan få människor skilja extraktet från nypressad citronsaft, som använts på samma sätt. Endast vid direkt jämförelse märker man att den nypressade saften har friskare smak och doft. (Källa: Haeger 1975 efter James Lind 1753) |
||
| Recept II | • Pressad saft ur
grapefukt
Sammandragande och surt - bra på fet hy och stora porer. Konserveras om det ska förvaras. (Källa: Mother Earth 1973) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver del II (1960), Davis (1977), Davis (1978), Gentz och Lindgren (1946), Haeger (1975), Hallström (1986), Juneby (1999), Lindgren (1918), Lodén (2008), Magnus (1976), Meidinger (2000), Meyer (1952),
Mindell (1989), Möller (1997), Nilsson (2008), Okholm (1989), Valnet (1992), Wicklund
(1990), Wicklund (1998), Wilhelmsson (2003), Vron (1997). Om Josephine Baker: Ben Arogundade: Black beauty (Pavilion
Books Ltd, 2001). • Artiklar: Om citronsaft på liggsår (Hälsovännen 1:1897). Gunnel Hazelius-Berg: Tvätt (Fataburen 1970). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 05). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
