Shenet - Dragantgelé


	Geléer Dragantgelé

Synonymer	Dragantgelé, dragantslem, Bandolin
Farmakopénamn	Mucilago tragacanthae
E-nummer	E 413
INCI-namn	Astragalus gummifer, Aqua
Engelska namn	Tragacanth
Andra namn	Romanska språk Mucilage de gomme adragante (franska)

Tradition	Redan Dioskorides, första århundradet, rekommenderade dragantslem som lenande medel. I utvärtesmedel har det använts i det mesta som ska vara tjockt. Farmakopéerna Officinellt i 1901 och 1946 års svenska farmakopéer men kom inte med i den nordiska 1964. Idag mest som bindemedel i tabletter.
Framställning	Dragantpulver skakas med vätska och/eller får dra ett par dagar och silas sedan. Fuktning med alkohol innan vattnet tillsätts förhindrar att pulvret klumpar ihop sig. Blandningen kan också värmas och bildar vid avsvalning ett gelé. Kan parfymeras och färgas.
Beskrivning	Genomskinligt slem eller gelé utan smak.
Löslighet	• Pulvret löser sig bara delvis i kallt vatten medan huvuddelen tar upp vatten och sväller. Pulvret l öses inte heller i alkohol eller glycerin men dessa kan blandas i geléet. pH och inkompatibiliteter • 1 % vattenlösning blir svagt sur (pH 5-6). Geléet förblir stabilt ner till starkt surt (pH 2). • Geléet är känsligt för alkalier men verkar av recept att döma hålla sig stabilt med tillsats av upp till en fjärdedel av sin vikt varmrörd tvål. • Många andra geléämnens geléringsförmåga försvagas av dragant, t. ex. agar-agar, gelatin, gummi arabicum (men kombineras ofta med detta särskilt i godis), karragen. Däremot kan det utan problem kombineras med och används ofta för att förtjocka stärkelse.
Innehåll	Grundgelé • Dragantpulver (2-4 % av vikten). • Vatten eller annan vätska, t. ex. aromatiskt vatten som rosenvatten. Tillsatser • Alkohol (2-8 % - lika mycket upp till dubbelt så mycket som dragantpulvrets vikt) förhindrar att pulvret klumpar sig. • Konserveringsmedel: Om aromatiskt vatten eller annat destillerat vatten används behöver geléet inte konserveras, däremot om det görs med kranvatten och med infusion eller dekokt blir det absolut nödvändigt. För att alkoholen ska fungera konserverande krävs åtminstone 15 %. Det får man med 40 %-ig vodka (37 % av vikten) eller 70-95 %-ig denaturerad sprit (22-17 % av vikten). Cologne som brukar vara runt 70 %-ig har varit vanligt (22 % av vikten). Geléet tål också sura konserveringsmedel som syltkonserveringsmedel, t. ex. Atamopulver (natriumbensoat med bensoesyra; 0,5 %) eller flytande Atamon (natriumbensoat och mjölksyra; 1 %). • Geléet tål också andra sura tillsatser, som salicylsyra. • Vattenlösliga färgämnen kan tillsättas. Bensoetinktur (0,5-1 %) gör geléet vitt. Det är inte helt lätt att tillsätta en hartstinktur så läs på om jungfrumjölk. • Glycerin (5-20 %) hindrar geléet från att torka.
Varianter	• Glyceringelé: Dragant i alkohol, vatten och mer glycerin.
Hållbarhet	Geléet är värmestabilt men måste vanligen konserveras för att inte brytas ner av bakterier.

Rumsdoft	Dragantgelé är det vanligaste bindemedlet i pomandrar och fasta rökelser som ska brännas. Man använder så mycket gelé som behövs för att få de torra ingredienserna att hänga ihop.
Hudvård	Förtjockningsmedel Konsistensmedel i gelé, emulsionskräm och andra hudvårdsprodukter.
Hårvård	Konsistensmedel i schampo och balsam. Förr som hårfixativ (Bandolin).
Tandvård	Förtjockningsmedel i tandkräm.
Massage	Glidmedel i massagesalvor.
Hudreaktion	Allergiska reaktioner (kontakteksem) har förekommit när geléet använts i hudsalvor.

Mat och dryck	Stabiliserings- och förtjockningsmedel (E 413 Dragant). Får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Vanligt i sötsaker (kombinerat med gummi arabicum) eftersom det hindrar socker från att kristallisera och i salladsdressingar eftersom det är stabilt i sur miljö.
Invärtes bruk	Enligt Culpeper är geléet bra för rethosta, men är långtifrån en behaglig medicin, och på 1650-talet var man väl ändå inte så bortskämd med behagliga mediciner.
Giftighet	Ogiftigt. Mängderna man får i sig med maten är så små att FAO/WHO inte gett någon rekommendation om maximalt dagligt intag. Sällsynta men kraftiga överkänslighetsreaktioner har rapporterats.

	Recept
Recept I (torkande liniment)	• Destillerat vatten - 100 viktdelar (eller 88 viktdelar + 5 viktdelar alkohol) • Dragantpulver - 5 viktdelar • Glycerin - 2 viktdelar 107 (eller 100) viktdelar. Pulvret rives först med glycerinet, varefter vattnet småningom tillblandas. Istället för dragant är Dextrinum depuratum (renad dextrin) ofta mycket brukbar. Zinkoxid, salicylsyra m.m. kan tillsättas och befordrar fernissans intorkning, under det andra ämnen, såsom balsamer och tjäror något försenar intorkningen. Namn: Torkande liniment, medikamentös fernissa (Linimentum exsiccans). Genom namn av torkande liniment eller medikamentösa fernissor har den moderna dermoterapin infört en del preparat, som, tunt penslade på sår eller på huden, introkar fort, avhåller inverkan av luftens bakterier och lätt avtvtättas med (steriliserat) vatten. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Jahresbericht der Pharmacie 1891 och D:r Möller, Stockholm)
Recept II (dragantslem)	• Destillerat vatten - 94 viktdelar • Glycerin - 5 viktdelar • Dragantpulver - 1 viktdel Sedan pulvret blivit utrivet med glycerinet tillsättes vattnet, och det hela värmes under ständig omrörning vid omkring + 40° C, tills slemmet är fullkomligt likformigt. Beredes för tillfället. Skall det förvaras någon tid, kan detta ske, om ett litet lager utspädd sprit [65 %] hälles därpå, vilket sedan vid begagnandet avhälles. Namn Dragantslem (Mucilago Tragacanthae). (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutisches Manual 1894)
Recept III (dragantslem)	• Vatten - 50 delar • Pulveriserad dragant - 1 del Ska ge ett tjockt slem utan smak. (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901)
Recept IV	• Vatten - 76 ml • Glycerin - 18 gram • Dragantpulver - 6 gram Pulvret löses i vatten genom långvarig digerering. (Källa: Hector 1903 efter Paschkis)
Recept V (Bandolin)	• Vatten - 960 gram • Eau de cologne - 30 gram • Dragantpulver - 10-15 gram Dragantpulvret fuktas först med lite av colognen. Sedan tillsätts rosenvattnet hastigt och blandningen omskakas kraftigt. Använt som hårfixativ (Bandolin). (Källa: Hector 1903)
Recept VI (Bandolin)	• Rosenvatten - 960 ml • Eau de cologne - 30 gram • Dragantpulver - 15 gram • Salicylsyra - 2,5 gram Dragantpulvret fuktas med colognen varpå rosenvattnet tillsätts. Får stå tills draganten omvandlats till en slemmig massa. Massan pressas genom en sil. Salicylsyra tillsätts. Vanligt hårfixativ. (Källa: Gaugin 1947)
Recept VII (Bandolin)	• Rosenvatten - 96 % • Dragantpulver - 4 % • Konserveringsmedel (t. ex. en nypa natriumbensoat) • Färg (ev.) Dragantpulvret får dra i vatten två dagar. Silas. Konserveringsmedel tillsätts om det ska sparas. Ska geléet användas som hårfixativ (Bandolin) kan det ev. färgas svagt gult. (Källa: Svanberg 1932, 1948)
Recept VIII	• Vatten - 96 gram • Glycerin - 5 gram • Dragantpulver - 1 gram Dragantpulver och glycerin blandas i flaska och vattnet (30-40°) hälls på, allt på en gång. Lösningen får stå en tid och omskakas då och då. Ingrediens i bl. a. tandpasta; glycerinet gör att det håller sig fuktigt. (Källa: Svanberg 1948)
Recept IX	• Varmt vatten - 250 gram • Pulveriserad dragant - 30 gram • Alkohol - 25 gram (Källa: Tschechowa och Evers 1954)
Recept X (vitt dragantslem)	• Dragantslem • Bensoetinktur eller tolutinktur - 0,5 % (Källa: Poucher och Howard 1974) Anm. Alltså geléad jungfrumjölk.
Recept XI (stark dragantgelé)	• Vatten eller aromatiskt vatten, t. ex. rosenvatten - 15 ml • Dragantpulver - 1 ml • Bensoetinktur som konserveringsmedel - ett par droppar = 0,5-1 % Vattnet rörs ner i pulvret lite i taget tills man får ett gelé. Hälls på flaska och omskakas tills alla klumpar försvunnit. Upprepa skakningen ett par gånger om dagen i tre dagar. Har inte alla klumpar försvunnit då, sila. Bästa bindemedlet i fasta rökelser. (Källa: Day 1979)

• Litteratur: Se t ex Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Nordiska farmakopén (1961-1965), Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Svanberg (1932, 1948), Svenska farmakopén (1901, 1946). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22. • Nätpublikationer: INCI-databasen. Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22).



© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/recept/dragantgele.html Datum: 2015 12 15 - Uppdaterad: 2008 02 9 Cookieinfo

Recept