| |
|
|
 |
Aromatiska
vatten - Rosdofter
Rosenvatten |
|
| Moderväxt |
Ros (Rosa
damascena, Rosa centifolia, Rosa gallica) |
| Synonymer |
Rosenvatten, rosenhydrolatm rosenhydrolat, rosvatten, rosenblomsvatten |
| Farmakopénamn |
Aqua rosae, Aqua rosarum |
| Engelska namn |
Rose water |
| Andra namn |
Romanska språk
Aqua rosarum (latin), eau de rose (franska), aqua di
rosa (italienska), agua de rosas (spanska)
Nordiska språk
Rosenvand (danska), ruusuvesi (finska)
Asiatiska språk
Golab, gulab (farsi = persiska), gül suyu (turkiska), gulab
jal (hindi), maelwerd, mâward (arabiska)
Andra språk
Rosenwasser (tyska), wera tostomen (koptiska) |
| Förväxlingsrisk |
Rosenessens
- destillerad eterisk olja
Macerat, infusion, dekokt - kalla, heta respektive kokande vattenutdrag |
|
|
Tradition


 |
Persien
Det började med damascenerrosor i södra Persien. Den gamla
metoden enfleurage där man drar ut blomdoften i fett försvann så
gott som helt på 800-talet och ersattes med destillering, beskriven i persiska texter århundradet därpå.
Centrum för tillverkningen var provinsen Shiraz,
vars tribut till kalifen i Bagdad enligt bevarade räkenskaper
från år 810 var 30.000 kärl rosenvatten årligen. Exporten var stor och vittomfattande; österut till
Indien och Kina, söderut till Jemen och Egypten, västerut till det av turkarna erövrade
Spanien.
På 11-1200-talen slog rosenvatttnet korsfararna med häpnad och exporten till Europa blev stor under de följande århundradena. På 1500-talet lät Elizabeth I bespruta de kungliga salarna med rosenvatten som daglig rutin. Det var inget mot hur rosenvatten
användes i den muslimska världen. Det åts
och dracks, blandades i murbruk,
flödade i fontäner och fyllde bassänger.
Värst var Saladin, som erövrade Jerusalem
från tempelriddarna 1187. Han behövde 500 kamellaster
rosenvatten att rena tempelmoskén med innan
den ens kunde beträdas.
Ros attar
Det persiska ordet attar betyder väldoft och parfym.
Ros attar = rosdoft, rosparfym, som blev ros otto i europeiska språk, kan vara lite av varje,
t. ex. rosenvatten eller eterisk rosenolja.
Attar betyder också parfymör
och apotekare. Den persiske apotekaren och poeten Shaikh
Attar tecknade ner följande sedelärande historia
på 1100-talet:
Berättelsen om Bashar Hâfî
I Bagdad runt år 800 levde Bashar Hâfi,
"en man av lösa seder, utan fasthet och stadga".
En dag i fyllan hittade han en papperslap med en åkallan:
"I Guds den barmhärtiges, den medlidsammes
namn!". Bashar gick och köpte ros attar, dränkte
in lappen med den och bevarade papperet med vördnad.
Samma natt hade en högt uppsatt Guds man en dröm där
Gud talade till honom:
- Säg till uslingen Bashar, att eftersom han har
lyft upp mitt namn som låg i smutsen och lagt
det i förvar med vördnad och gjort det rosendoftande,
så har jag lyft upp hans namn och tagit dess doft
ända in till paradiset!
Gudsmannen kunde inte tro på vad han hört
och somnade om. Men samma dröm kom till honom ytterligare två gånger samma natt och på morgonen gav
han sig ut att leta efter Bashar. Han hittade honom redlös på en vinstuga och talade till
honom:
- Jag har ett budskap till dig från Gud...
Och Bashar blev efter detta så from och god, att
för var och en som hörde hans namn blev det det "som en salva gjuten ut, som bragte ro i hjärtat".
Mellanöstern
Lika snabbt som vattnet spreds framställningsmetoden. Redan på 800-talet nådde destilleringskonsten Marocko och provinsen Babylonien och på 1200-talet hade Damaskus i
Syrien blivit ett
stort rosencentrum. I Europa spreds användningen och tekniken genom den arabiska medicinen, genom bl. a. den persiske läkaren Avicennas skrifter. På 1500-talet började rosenvattnet tillverkas i Frankrike och århundradet därpå den eteriska oljan i Bulgarien och lade grunden till deras nutida ställning som parfymland respektive rosenland. T.o.m. i det nordliga England framställdes rosenvatten i stor skala. När de stora doftodlingarna i engelska Mitcham
förstördes av sjukdomar på 1920-talet var Mitchamdofterna ros, lavendel och pepparmynta sedan länge redan engelska nationaldofter.
Farmakopéerna
Rosenvatten kom med i den första svenska farmakopén
1775, som föreskrev att det skulle destilleras av färsk Rosa centifolia.
Från 1817 fick det göras också på insaltade blomblad. 1901 stadgades att det skulle köpas in färdigt och vara av tredubbel styrka. 1925 blev
det återigen en apoteksberedning, nu ex tempora.
|
| Framställning |
Hydrolat
Vatten som blir över vid destillering av eterisk rosenolja. Varje
kilo blomblad ger förutom 1/4 gram olja ca
1 liter rosendoftande vatten.
Destillat
Rosor destilleras med vatten eller ånga; det senare vattnet blir hållbarare. Snabb
avkylning är viktig; om vattnet är varmt när
det kommer ur kylröret försämras både lukt och hållbarhet. De första små mängderna luktar bäst trots att de innehåller
mindre eterisk olja än senare fraktioner. Vattnet får stå en dag varefter all synlig eterisk
olja tas bort, t. ex. genom att uppsugande papper
dras över ytan. Vattnet får sedan mogna någon månad för att doften ska utvecklas.
Persisk metod: Färska eller torkade rosor får dra
i vatten och vattendestilleras. Torkade rosor ansågs på Avicennas tid ge ett särskilt bra medicinskt
rosenvatten.
Fransk metod: Rosor destilleras med vatten eller vattenånga.
Europeisk apoteksmetod: Culpeper på 1650-talet ansåg att man
fick det bästa från röda nyponrosor.
Svenska apotek använde
hundrabladsrsor (centifolia); från 1817 godtogs
insaltade blomblad. Det är inte så konstigt som det låter; receptexempel nedan.
Köksmetod: Ett liknande resultat - men bara liknande - kan man få hemma i köket genom att avleda ånga.
Franska blomvatten förekommer av tradition i åtminston fem olika
styrkor:
Tvåkilosvatten (eau 2 kilos):
Ur 6 viktdelar färska blommor avdestilleras
lika mycket vatten varav den första hälften
används.
Fyrdubbelt vatten (eau quadruple, eau 1 kilo,
KPK, Aqua quadruplex): Ur 6 viktdelar färska blommor avdestilleras 9 viktdelar
vatten varav de första 6 används.
Tredubbelt vatten (eau triple, eau superieure, Aqua triplex): Ur 6 viktdelar färska blommor avdestilleras 4 viktdelar
vatten. Den styrka svenska farmakopén föreskrev i början av 1900-talet.
Dubbelt vatten (eau double, eau codex, Aqua
duplex): Ur 6 viktdelar färska blommor avdestilleras 3 viktdelar
vatten eller så späder man fyrdubbelt
vatten med lika delar destillerat vatten.
Enkelt vatten (eau simple): Dubbelt vatten späds med lika delar
destillerat vatten.
Ex tempora
• Eterisk rosenolja skakas ihop med ljummet
destillerat vatten. Mjölkighet orsakad av olöst olja åtgärdas
efter ett par veckor med kylning och filtrering eller så får man
skaka om vid användning. Bättre löslighet
får man om den eteriska oljan löses i lite alkohol, propylalkohol eller turkisk rödolja innan den tillsätts vattnet.
Riktigt fint ex temporavatten gjordes enligt Piesse
i mitten av 1800-talet med esprit de rose, ett alkoholutdrag av pomada.
• Macerat, utdrag i rumstempererat vatten, fungerar bara i varma klimat.
Ursprung
• Hydrolat görs i Frankrike och i gamla franska kolonier som Marocko och Turkiet.
• Hydrolat och destillat: Det är svårt att avgöra om vattnen från Iran, Libanon och övriga Mellanöstern som kan hittas i svenska butiker är hydrolat eller destillat.
• Ex tempora: Indiska vatten som kan köpas i Sverige är vanligen ex temporaberedningar.
|
| Beskrivning |
Ofärgat ibland något mjölkigt
vatten med rosdoft. |
| Mått
och vikt |
Som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. Med 20 % alkohol: 100 ml väger 98 gram; 100 gram = 102 ml. |
| Löslighet |
Ej blandbart med oljor. Eteriska oljor och annat fettlösligt löses
inte heller i vattnet.
Kan blandas obehindrat med glycerin, vatten, alkohol och annat vattenlösligt.
pH och inkompatibiliteter
Enklare vatten innehåller ofta något surhetsreglerande
medel som sänker pH och därigenom förbättrar hållbarheten. |
| Innehåll |
Hydrolat och destillat
Vatten.
Rosenolja - mycket lite, men det räcker för att ge lukt och smak.
Vattenlösliga doftämnen (bl. a. fri ättiksyra, ammoniak), i hydrolat mest typiskt fenyletylalkohol, som går bort ur den eteriska oljan vid destilleringen och istället hamnar i rosenvattnet (0,01 %). Det är dessa ämnen som ger hydrolat och destillat en lite annan lukt än
ex temporaberedningar. De finns också i extraktet ros absolut och svarar för doftskillnaden mellan detta och destillerad rosenolja.
• Konserveringsmedel behövs inte.
Ex tempora
Vatten, destillerat eller mycket väl kokt.
Eterisk olja - någon tusendel i farmakopéernas beredningar (1-3 droppar per dl).
Alkohol kan tillsättas för att lösa
den eteriska oljan (upp till 10 %) eller för att konservera vattnet (15-20 %). Även propylalkohol eller turkisk rödolja kan användas som lösningsmedel för oljan.
• Surhetsreglerande medel som citronsyra finns ibland i köpta vatten. |
| Varianter |
• Rosendekokt - utdrag med kokande vatten.
• Roseninfusion - udrag med hett vatten.
• Macerat = utdrag med kallt vatten. |
| Hållbarhet |
Flasketiketter brukar uppge två
års hållbarhet. Det klarar vattnet med råge
om det förvaras mörkt och svalt. Det måste skyddas särskilt för
ljus, som gör vattnet grumligt och slemmigt.
Hydrolat
Hydrolat är den mest hållbara formen. Starkt ljus gör vattnet gröntonat.
Destillat
Destillat håller sämre (surnar, blir
slemmigt, luktar ruttna ägg) särskilt när det är utspätt. Farmakopéerna i början av 1900-talet gav följande anvisning: "Förvaras på svalt ställe i väl fyllda och slutna kärl, i skydd för ljuset. Har under förvaringen flyktig olja avskilts, skall
den före dispenseringen lösas genom lindrig
uppvärmning och omskakning." Lite alkohol kan skydda mot förruttnelse men också göra
att vattnet surnar därför att det bildas ättiksyra.
Ex tempora
"Ex tempora" = för tillfället, d.v.s. "ska endast beredas i mindre, efter åtgången lämpad mängd". Vattnet måste göras
på destillerat vatten för att bli hållbart. Något surt som citronsyra förbättrar hållbarheten. Alkohol konserverar vid 15-20 %:
15 % alkohol i 1 dl (100 ml) rosenvatten:
37 ml vodka (40 %) + 63 ml rosenvatten, d.v.s. ungefär
1 + 2 volymdelar.
22 ml denaturerad sprit (70 %) + 78 ml rosenvatten, d.v.s. ungefär 1 + 3 volymdelar.
17 ml denaturerad sprit (95 %) + 83 ml rosenvatten, d.v.s. ungefär 1 + 5 volymdelar.
20 % alkohol i 1 dl (100 ml) rosenvatten:
50 ml vodka (40 %) + 50 ml rosenvatten, d.v.s. lika
delar.
Bensoetinktur,
som med vattnet bildar ett slags jungfrumjölk.
3 % är det vanliga i äldre recept för konservering
av vätskor. Här är det inte alkoholen så mycket som hartsen som konserverar (och ger vaniljlukt). |
| Inköp |
We don't sell, we tell! |
|
Hydrolat: Hos importörer av
eteriska oljor för runt 60 kr per 100 ml och ibland i hälsokostbutiker till ungefär samma pris.
Destillat: Hos
importörer av eteriska oljor för runt 65 kr
per 250 ml. I iranska och afrikanska
livsmedelsbutiker och i överskottsbutiker för 10-15 kr per 225-450 ml. Ursprung Iran och Libanon, dunkelt märkta som "Destilled Water Over Fresh Rose", "Pastöriserad Ros Destillat", "Rosevatten 100 % naturlig".
Ex tempora: I indiska livsmedelsbutiker
för runt 25 kr per 250 ml, på apotek för
runt 115 kr per 300 ml. |
|
| Parfym |
Doftbeskrivning
Persiskt rosenvatten är sötare, indiskt friskare.
Användning
Kan användas istället för destillerat vatten
i alkoholhaltig parfym
(upp till 5 %) och eau de cologne
(10-25 %). |
| Rumsdoft |
Det kan man kalla rumsparfymering - fontäner
i Versailles och kanaler i Persien fyllda med rosenvatten.
Fortfarande blandas rosenvatten och mysk
i murbruket när man bygger moskéer så att hela byggnaden doftar när solen värmer upp väggarna. Som tvättvatten, som vid Saladins rening av Omarmoskén. Också hinduer i Indien renar sina
helgedomar rituellt med rosenvatten. |
| Hudvård |
Hudläkemedel
Rosenvatten kan användas istället för vatten i alla slags hudvårdsmedel. Det har fördelen att vara destillerat och beredningen kan därför konserveras mindre och ibland inte alls. Doftämnena förflyktigas
vid värme, så vattnet ska inte värmas i onödan.
Månsson, Culpeper och andra örtkännare
uppskattade rosenvatten framför allt för att
det är svalkande och rekommenderade det ofta
till ögonkompresser på röda och inflammerade ögon.
• Cold
cream: runt 25 %.
• Emulsioner: upp till 95 %, d.v.s. hela vätskemängden.
Rengöringsmedel
Kan användas som ansiktsvatten - vanligt innan det fanns rinnande vatten - och kan också ges vattenlösliga hudvårdande tillsatser som aloesaft, silkesprotein,
vassla.
Vattenlösliga pulver som karbamid grumlar vattnet.
Smink
Rosenvatten eller rent vatten i duschflaska kan användas som fuktspray. Duscha i luften och stig in i molnet. Sägs fixera och tona ner foundation och puder. |
| Hudtyp |
Passar alla hudtyper inklusive känslig
hy. |
| Tandvård |
"Håller man rosenvatten i sin mun då
är det gott för tänder...". Medeltida läkeböcker rekommenderades ofta rosenvatten som sköljmedel för tänderna. |
| Hudreaktion |
Inte hudirriterande. |
|
| Mat och dryck |
Ger smak till mycket mat i Mellanöstern, t. ex.
kakorna baklava. |
|
|
Recept |
Recept I
(ex tempora) |
Destillerat vatten
- 1.900 viktdelar
Koncentrerad sprit
(90-91 %) - 9 viktdelar
Rosenolja -
1 viktdel
Rosenolja och alkohol blandas och blandningen tillsätts i vattnet.
(Källa: Berlin 1851) |
Recept II
(destillat) |
Destillerat vatten
- 356 gram (800 viktdelar)
Färska kronblad av ros
- 45 gram (100 viktdelar)
eller
Turkisk rosenolja
- 3,7 gram (ca 1 viktdel)
Destilleras, med svag värme, annars blir vattnet dåligt
hållbart. Får stå några månader
innan det används.
(Källa: Berlin 1851) |
Recept III
(destillat) |
Vatten - 10 liter
Insaltade rosor (se potpourrie)
- 4,8 kilo
8 liter destilleras av. Resultatet blir dubbelt destillerat
rosenvatten. Franskt rosenvatten är dock överlägset
allt som kan tillverkas här, med en rikedom i doften
som verkar omöjlig att uppnå med engelska rosor.
(Källa: Piesse 1857) |
Recept IV
(ex tempora) |
Destillerat vatten - 1.000 gram
Eterisk rosenolja - 12 droppar
Skakas någon tid och filtreras. Bäst är att hälla rosenoljan på en bomullstapp eller riva den väl tillsammans med lite kalciumfosfat samt sedan omskaka med vattnet. Är något grumlig. Farmakopénamn: Aqua rosae triplex = koncentrerat rosenvatten.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmacopoea of the United States of America 1893, Pharmacopoea danica 1893, Pharmacopoea norvegica 1895) |
Recept V
(destillat) |
Vatten
Färska blommor av Rosa
damascena m. fl. rosarter
Aromatiska vatten skall, då inte annorlunda föreskrives,
beredas på följande sätt: De föreskrivna
drogerna skall efter vars och ens beskaffenhet sönderhackas
eller krossas samt fuktas med vatten, varefter genom
inledande av vattenånga den föreskrivna mängden
aromatiskt vatten långsamt och under tillräcklig
avkylning avdestilleras. Sedan destillatet fått
stå ett dygn vid vanlig temperatur under emellanåt
skeende omskakning, filtreras detsamma, varefter filtratet
lämnas att stå några dygn i övertäckt
kärl. Farmakopénamn:
Aqua rosae = rosenvatten.
(Källa: Svenska Farmakopén VIII
1901) |
Recept VI
(ex tempora) |
Destillerat vatten, nyss uppkokat och avsvalnat till omkring 40° - så mycket som erfordras till 1.000 viktdelar
Koncentrerad sprit (90-91 %) - 10 viktdelar
• Flyktig rosenolja - 0,2 viktdelar
Den flyktiga oljan löses i föreskriven mängd sprit och till lösningen blandas småningom och under omskakning vattnet. Blandningen får stå vid rumstemperatur under ett dygn och omskakas då och då, varefter den filtreras genom ett med vatten fuktat filter. Farmakopénamn:
Aqua rosae = rosenvatten.
(Källa: Svenska Farmakopén
X 1925) |
Recept VII
(ex tempora) |
Destillerat vatten
- 1 liter
Bulgarisk rosenolja
- 0,2 gram (4 droppar)
(Källa: Tschechowa och Evers
1954) |
Recept VIII
(ex tempora) |
Vatten,
kokt 10 minuter och avsvalnat - 0,5-1 liter
Turkisk
rödolja - en aning
Rosenolja -
ett par droppar
Essensen löses upp i oljan. En smula av
vattnet blandas i. Sist hälls blandningen ner i resten
av vattnet.
(Källa: Golbaek 1957) |
Recept IX
(ex tempora) |
Destillerat vatten
Sprit
- 1,8 gram (eventuellt)
Rosenolja -
0,1-0,2 gram (2-4 droppar)
Luktkorrigens i salvor. Farmakopénamn: Aqua rosae = rosenvatten.
(Källa: Ljungdahl 1953 efter
Finska farmakopén 1937, Svenska farmakopén
1946) |
Recept X
(ex tempora) |
Varmt destillerat vatten
- 1 liter
Rosenolja -
0,1 gram (ett par droppar)
Omskakas och filtreras.
(Källa: Gaugin 1947) |
|
Litteratur:
Se t. ex. Berlin (1851), Culpeper (1976), Forbes (1970),
Gattefossé (1993), Haglund (1987), Klemming läkebok 2 (1883-1886),
Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Piesse
(1857), Svenska farmakopén VIII
(1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925).
Nätpublikationer:
Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). Svenska Akademiens
ordbok (2005 12 17).
• Citat: Berättelsen om Bashar Hâfî: Carl-Görand
Ekerwald (red): Persiska antologin: Eric Hermelins tolkningar
i urval (Näktergalen, 1986).
|
|
| |
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/rosenvatten.html
Datum: 2015 12 15 -
Uppdaterad: 2010 11 28
Cookieinfo
|
|