|
Björklöv - Brännässla - Citronskal - Ekbark - Enbär - Havre - Kardborrot - Kvittenfrö - Linfrö - Ros - Tallbarr - Trollhassel - Vallört - Valnötsfärg - Åkerfräken |
||
|
|
||
|
Synonymer |
Dekokt, avkok, spad, sod, ptisan, ptisane, tisane | |
|
Farmakopénamn |
Decoctum | |
|
Engelska
namn |
Decoct, decoction | |
|
Andra
namn |
Romanska språk Decoction, tisane, apozème (franska), decotto (italienska) |
|
| Förväxlingsrisk | • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som • infusion, macerat med vatten • Tinkturer med alkohol • Örtolja med olja • Glycerit med glycerin |
|
|
|
||
|
Tradition |
Ordet dekokt = lösning erhållen genom extraktion
av växtdelar med kokande vatten, har funnits i svenskan
sedan 1680. Ursprunget är latin decoctum = avkoka,
av decoquo = koka ur, koka in.
Pluralform: decocta. Avkok i vatten är en av de klassiska och enklaste metoderna för att dra ut ämnen ur växter. Metoden finns beskriven i sumerisk kilskrift 3000 f. Kr. (koka ur växt eller annat i vatten, tillsätt alkalier och salter, använd utvärtes). Farmakopéerna Dekokter har funnits upptagna i alla svenska farmakopéer (1775-1946). Fram till mitten av 1900-talet gjordes de dagligdags på svenska apotek. Idag kan de göras någon sällsynt gång som specialläkemedel på sjukhusapotek. |
|
|
Framställning |
Växtdelarna läggs
i kallt vatten och värms sedan upp till minst 90°
= sjudes eller kokas under lock 5-30 minuter beroende
på växtdelarnas hårdhet och ämnenas
löslighet. Ved kan behöva koka en timme (förångat
vatten ersätts). Dekokten kan göras starkare
genom att man kokar längre tid, dunstar av vatten,
tar i mer växtdelar eller byter till nya. Filtreras. Grundrecept för metoden ges nedan. Ovan länkas till dekokter av särskilda växter. • Kärl: Emaljerad gryta eller glaskärl, inte aluminium. Järn och koppar förstör garvämnena, som ofta är det man vill åt med dekokter. |
|
|
Beskrivning |
Vätska med doft och särskilt färg av råvarorna. Ska vara helt klar och ogrumlad. | |
| Beräknas som vatten: 100 ml väger ca 100 gram. Torkade växtdelars vikt och volym. | ||
| Dekokter kan inte blandas med oljor.
Eteriska oljor löses inte
heller; blandningen måste skakas om före användning.
Kan blandas obehindrat med glycerin, vatten och alkohol. |
||
|
Innehåll |
Växter |
|
|
Varianter |
Med lägre temperatur får man infusioner. Äldre texters watn är vattendestillat av växter. Recept på sådana ges under aromatiska vatten. |
|
|
Dekokter kan förvaras kallt i några dagar
- upp till en vecka. I mitten av 1900-talet när
det fortfarande gjordes en del dekokter på svenska
apotek var praxis att de fick hållas i förråd
(under 8°) i högst 4 dagar. Konserverad
dekokt håller sig åtminstone ett år
i kylskåp. Förvara inte i metallkärl
(järn, koppar, aluminium) som förstör
garvämnena och/eller mörkfärgar dekokten.
Förbättrar hållbarheten: |
||
|
|
||
|
Hudläkemedel
Avkok på växter används i stället för vatten i kräm, ansiktsvatten, ansiktsmasker m. m. De flesta dekokter kan ges geléform, men hög garvämneshalt kan ibland försvåra. Se hudläkemedel för vattenutdrag som kan användas för olika hudproblem. |
||
| Dekokter på lämpliga växter väljs efter hudtyp. | ||
| Många dekokter används som de är som hårsköljningsmedel. De kan också ingå i schampo etc. | ||
| Förekommer som munvatten. | ||
| Starkt avkok hälls i badet - se örtbad. | ||
|
De aktiva
ämnena i en dekokt tål sällan förtvålningsprocessen;
de är meningsfulla att använda först
vid omsmältning
av mognad tvål. Ger vanligen mörk färg
till tvålen. |
||
|
|
||
|
Invärtes
bruk |
Många olika örter och andra växter kokas ur och dricks som läkande örtte. Nedanstående recept är endast för utvärtes bruk. | |
|
Giftighet |
Giftig i den mån växten är giftig. Garvämnen interagerar också med andra ämnen genom att binda = minska effekten av särskilt alkaloider, som noskapin och kodein. Starka dekokter har därför använts som motgift vid alkaloidförgiftning. | |
|
|
||
|
Recept |
||
| Recept I (ptisan) |
Vatten
- 1/2 stop (6,5 dl) Species - 1/2-1 handfull Rötter, bark, trän med mer gummi än flyktig olja kokas 1/4 timme. Rötter, bark, trän med både olja och gummi infunderas över natten och sjudes på morgonen 1/4 timme (ptisaner). [Gamla mått] (Källa: Haartman 1765) |
|
| Recept II (dekokt) |
Vatten
- 3 stop (3,9 liter) Rötter, bark, trä som kräver lite salt eller pottaska och flera timmars kokning - 8 lod (106 gram) Kokas helst slutet tills hälften, högst 1 kanna (2 stop, 2,6 liter), blivit inkokad till lag, dekokt. Silas. [Gamla mått] (Källa: Haartman 1765) |
|
| Recept III (dekokt) |
Vatten
- 9 viktdelar Drog, sönderskuren eller krossad - 1 viktdel Då icke annat föreskrives, skall av 1 del drog beredas 10 delar dekokt på följande sätt: Den sönderskurna eller krossade drogen lägges i ett med lock försett, icke för stort kärl av porslin eller rent tenn och blandas med tillräcklig mängd vatten. Dekoktkärlet upphettas i vattenbad under 30 minuter, och innehållet omröres emellanåt, varefter detsamma, ännu varmt, silas och pressas lindrigt. Skulle kolaturens [vätskans] mängd vara mindre än den föreskrivna, blandas den utpressade substanden med kokhett vatten samt silas och pressas ånyo, varefter den samlade kolaturen avkyles, lämnas att avsätta uppslammade partiklar samt dekanteras. Dekokter skall beredas för tillfället. (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908, Ljungdahl 1953) |
|
| Recept IV (dekokt) |
Vatten
- 9 viktdelar Drog, skuren eller krossad - 1 viktdel Drogen blandas med vatten i tenn- eller porslinskärl med lock. Uppvärmes i vattenbad under omrörning under 30 minuter. Silas ännu varm. Resterna pressas lindrigt; har man inte tillräckligt kan man blanda ytterligare kokhett vatten i växtresterna och sila och pressa en gång till. Avkyles. Uppslammade partiklar får sjunka. Dekanteras och silas. (Källa: Svenska farmakopén X 1925) |
|
| Recept V (dekokt) |
Vatten - till
10 viktdelar blivande dekokt Ämnen, väl sönderskurna eller grovt pulveriserade - 1 viktdel Ämnena övergjts med kallt vatten. Under en halvtimme utsätts de sedan för ångan från kokande vattenbad. Omröres då och då. Den ännu heta vätskan pressas genom silduk. (Källa: Johansson 1926) |
|
| Recept VI (dekokt) |
Vatten
- 2,5 dl Skurna eller krossade rötter, bark, frön - 5 ml De hårda växtdelarna blandas med vatten i emaljkastrull (inte aluminium eller järn). Får koka under lock 10-30 min. Ungefär en tredjedel ska koka bort. Silas av. (Källa: Shenet 1999) |
|
| Recept VII (dekokt) |
Vatten
- 2,5 dl Hackad torkad eller färsk ört - 5 respektive 15 ml Växtdelarna läggs i ett emaljkärl. Vattnet hälls kallt över, får koka upp och sedan sjuda 10 min. Silas av. (Källa: Shenet 1999) |
|
| Recept VIII (dekokt) |
Vatten
- 150 ml eller 1 liter Torkad ört - 5-15 ml eller 30 gram Växtdelarna läggs i ett kärl av glas, keramik eller lera, ej emalj- eller aluminiumkärl. Vattnet hälls kallt över. Får koka upp och sedan sjuda 10-15 min. Täck med lock om örten innehåller flyktiga ämnen. Sila av och låt kallna. Hållbar tre dagar i kylskåp. (Källa: Stodola och Volák 2000) |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Hartmann (1967), Irenes (1974),
Juneby (1977), Juneby (1999), Jägervall (1990), Kramer (1958),
Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungdahl
(1953), Månsson (1987), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén I
(1961-1965), Nordström (1940), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Stodola och Volák (2000), Svenska farmakopén VIII
(1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Thiess (1994), Thomson (1980). Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||