 |
Potpourri |
|
|
(August Strindberg: Utopier i verkligheten, 1885) |
||
| Synonymer | Potpurri, franskt pulver | |
| Engelska namn | Potpourri | |
| Andra namn | Romanska språk Potpourrie (franska) |
|
|
|
||
| Tradition | Olla podrida |
|
| Framställning | Växtdelar med god lukt och eventuellt också vacker färg och form blandas och tillsätts eventuellt extra doft. | |
| Beskrivning | • Fuktigt potpourri: Starkt doftande men visuellt
mindre tilltalande blandning som läggs i en ogenomskinlig
skål eller kruka vars lock man lyfter av när
doften ska spridas. • Torrt potpourri: Blandning av torkade bommor, blad etc. som läggs i en glasskål för att synas. |
|
| Innehåll | • De tidigaste potpourrierna bestod
av rosor och rosor med lika delar lavendel eller orangeblmommor med lite kryddor och örter. • Hartser (bensoeharts, borneokamfer, kopaivabalsam, perubalsam, tolubalsam...) gjorde lukten hållbar och luktade själva starkt. Allt exotiskt man kunde önska sig fanns att hämta i det brittiska imperiet. • Sedan tillkom eteriska oljor - se förslag under rumsdofter. • Animaliska fixatörer (ambra, bävergäll, mysk, sibet) var vanliga; de var lättillgängliga och billiga till in på 1900-talet. Fuktigt potpourri - bara för doft • Samma typ av innehåll som i luktpåsar men här ska växtdelarna vara färska. Framför allt används rosor och lavendelblommor. • Jodfritt salt för konservering. En vanlig blandning har varit två delar salt och en del pulveriserad irisrot som fixerar doften. • ... och kanske en konjaksskvätt för att konservera. Torrt potpourri - också för ögat Nedan exempel på torra ingredienser som är vackra att se på med eller utan doft. Till varje dl potpourri tar man kanske 1-2 tsk smått som frön och rötter. En del av innehållet kan pulveriseras men för mycket pulver gör blandningen dammig. • Blommor - knoppar, utslagna blommor, lösa kronblad som håller färg bra: Angelika, blåklint, eternell, gurkört, isop, jasmin, romersk kamomill, lavendel, kryddnejlika, spansk körvel (Myrrhis odorata), nejlika, renfana (Tanacetum vulgare), ringblomma, ros, rosmarin, smörblomma (Ranunculus acris), tulpan, vallmo, viol, älgört... Potpourri-blomman framför andra är ros. Särskilt apotekarrosen Rosa gallica behåller lukten bra torkad. • Blad: Basilika, citronmeliss, citronverbena, dragon, ekmossa, kattmynta (Nepeta cataria), kungsmynta, lagerblad, malört, myskmadra, rosmarin, pepparmynta, timjan och alla slags örtkryddor, grässtrån... • Barr: Cypress, en, tall... • Ved och bark: Björk, cassia, kanel, sandelträ, färgad sågspån... • Rötter: Angelika, irisrot (2 tsk per dl blommor och blad fixerar doften), kalmus, spansk körvel (Myrrhis odorata), vetivert... • Frön: Angelika, anis, enbär, fänkål, kardemumma, koriander, kryddpeppar, muskotnöt, stjärnanis... En tonkaböna luktar mycket starkt och räcker för att fixera doften i 5 dl potpourri. • Kottar: Gran, talll... • Skal - skala av med potatisskalare: Apelsin, citron, pomerans... • Salt blandas ibland också i torrt potpourri men har nackdelen att bleka växtdelarna lite. • Annat dekorativt som snäckskal, stenar, fjädrar... |
|
| Varianter | Rumsdofter är startsida till t. ex: |
|
| Hållbarhet | Förvaras torrt. Ett välgjort potpourri som förvaras under lock kan behålla doften i årtionden. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (torrt) |
• Damascenerrosor, dels knoppar, dels utslagna - 5 liter • Pomeranser så sätt besatta med kryddnejlikor som möjligt, torkade i svag ugnsvärme och stötta - 3 st • Angelikarot i skivor - 120 gram • Violrot i skivor - 60 gram • Bensoeharts - 60 gram • Styrax - 60 gram • Lavendelblommor - 2 nävar • Torkad mekkabalsam - 2 nävar • Luktvioler (dessa måste då ha samlats in och torkats tidigare under sommaren) - 1 näve • Orangeblommor - 1 näve • Jasmin - 1 näve • Rosmarinblommor - 1/2 näve • Lagerblad - 1/2 näve • Mejram - 1/2 näve • Mysk - 8 gram Täck kärlet väl. När locket tas av känner man en ljuvlig doft. (Källa: Stevenson 1979 efter kokbok 1834) |
|
| Recept II (fuktigt) |
• Kronblad av rosor
- 6 viktdelar • Salt - 1 viktdel Saltet gnuggas in ordentligt i bladen. Det suger upp fukten som snabbt förvandlas till saltlake. Bladen blir en smetig massa som, förvarad i tunnor, håller sig nästan hur länge som helst utan att doften förändras nämnvärt. (Källa: Piesse 1857) |
|
| Recept III (fuktigt) |
• Friska blommor eller barr av gran
eller tall • Salt Blomsterdoft af hvad slag som helst kan man framställa, om man tar alldeles friska blommor (endast blomkronan) af den åstundade sorten och lägger dem hvarftals med koksalt i en karamellburk af glas med inslipadt lock, som sluter alldeles tätt till. Burken ställes på ett svalt ställe och får stå i tre veckor. När man sedan vill ha en angenäm doft i rummet, öppnar man burken några minuter, hvarefter man noga sluter till den igen. Man kan förfara på samma sätt med tall- och granbarr. (Källa: Titellös receptsamling för hemmet, utgiven före 1906 års stafningsreform) |
|
| Recept IV (torrt) |
• Lavendelblommor
- 250 gram • Rosor (Rosa damascena) - 225 gram • Violrot - 175 gram • Storax - 175 gram • Kryddnejlikor - 125 gram • Kassiakanel - 125 gram • Lavendelolja - 3 gram • Citronolja - 3 gram • Bergamottolja - 3 gram • Kryddnejlikolja - 2 gram • Neroli - 1,5 gram Blombladen och de torra delarna blandas ihop grovpulveriserat och fuktas med de eteriska oljorna. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept V (torrt) |
• Rosenolja
- 60 gram • Timjanblommor - 60 gram • Violrot - 50 gram • Kryddnejlikor - 20 gram • Blåklint - 15 gram • Lavendelblommor - 12 gram • Olibanum - 8 gram Blombladen och de torra delarna blandas ihop grovpulveriserat och fuktas med de eteriska oljorna. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VI (fuktigt) |
• Färska blommor, t. ex. ros
och lavendel - ca
4,5 liter • Salt - ca 375 gram • Kryddor, rötter, t. ex. irisrot, kryddnejlika, kanel Blommorna får torka något i ett par dagar. Varvas med salt i kruka, pressas hårt och slutes till hårt. Får stå i minst två månader.Under lagringen förvandlas blandningen till en fuktig doftande kaka som kan brytas, ett slags blomsterpickles. Denna används sedan som bas i potpourriblandningar. (Källa: Day 1979) |
|
| Recept VII (torrt) |
• Torkade blommor, mest rosknoppar
• Havssalt - lite • Kryddor och örter - efter behag • Eterisk olja - efter behag Blandas direkt i doftkruset. (Källa: Day 1979) |
|
| Recept VIII (fuktigt) |
• Blommor och/eller blad • Jodfritt salt • Malen jamaikapeppar • Kryddnejlikor • Rivet citronskal • Sprit eller konjak Lägg ett 5 cm lager blommor och blad i botten av en stor glasburk. Strö över lite jamaikapeppar, kryddnejlikor och citronskal. Häll på lite sprit eller konjak. Täck sedan med salt så att bladen blir helt dolda. Lägg sedan på lager efter lager tills burken är full. Detta kan utsträckas över flera dagar allt eftersom de olika ingredienserna blir färdiga att skörda. Locket sätts på och burken ställs mörkt och svalt. Efter ungefär en vecka kan innehållet fördelas på mindre kärl och placeras på olika ställen i huset. Det blir en blandning som varar länge och kan friskas upp då och då genom tillsats av små mängder från en ny blandning eller med några droppar av någon eterisk olja. Ett alternativ är att först torka blommor och blad genom att breda ut dem på rena pappersark eller plastskynken i ett rent torrt rum utan att de utsättts för direkt solljus eller värme. Man saltar på dem och vänder dem då och då tills de har torkat. Sedan kan man varva dem i en burk med kryddor och lite mera salt. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept IX (kryddblandning) |
• Jodfritt salt - 165 gram • Någon pulveriserad rot (angelika, iris, spansk körvel, vetivert...) - 60 gram • Kryddnejlikor - 30 gram • Riven muskotnöt (eller hälften koriander) - 30 gram • Kanel - 30 gram • Pulveriserat citronskal - 15 gram • Eterisk olja - några droppar Totalt 330 gram varav 50 % salt. Denna kryddblandning strös över de torra växtdelarna. Det är praktiskt att göra i ordning en stor sats kryddblandning på en gång. Den håller sig bra om den förvaras i plastpåsar i en väl tillsluten burk. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept X (kryddblandning) |
• Jodfritt vanligt koksalt - 250 gram • Grovt salt - 250 gram • Riven muskotnöt - 15 gram • Kanel - 15 gram • Kryddnejlikor - 15 gram • Jamaikapeppar - 15 gram • Koriander - 15 gram • Citronskal - 15 gram • Bensoeharts - 15 gram • Borax - 15 gram • Violrot - 15 gram Totalt 635 gram varav ca 80 % salt. Violroten tillsätts sist när alla de andra ingredienserna har blandats. Ett annat grundrecept på en kryddblandning - som kan varieras i det oändliga. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept XI (fuktigt) |
• Vanligt bordssalt • Färska rosenblad, helst plockade på morgonen medan daggen sitter kvar • Färska lavendelblommor Blanda rosenblad och lavendelblommor och lägg i ett lager i en glas- eller porslinskruka. Strö ett par tsk salt över. Fyll på med mer blomblad och salt tills krukan är full. Översta lagret ska vara salt. Slut till ordentligt med lock och låt stå några veckor. När du sedan lyfter på locket sprider sig en härlig blomsterdoft i rummet, precis som på mormorsmormors tid. (Källa: Allas veckotidning 31:1980) |
|
| Recept XII (fuktigt) |
• Rosenblad (damascena
eller centifolia) - 3 volymdelar packade • Jodfritt havssalt, hälften grovt, hälften fint - 1 volymdel Rosenbladen får torka tills de blivit läderartade och förlorat halva sin volym; det tar ungefär två dagar vid torrt väder. Varva rosenbladen med salt, 1 cm packade blad med salt emellan, tills skålen är fylld till 2/3. Ställ mörkt, torrt och med god luftväxling tills blandningen bakats ihop (fermenterats). Om den skummar ska den röras om dagligen och får stå ytterligare 10 dagar. Bryt sönder de sammanbakade kronbladen i småbitar och förvara lufttätt i 6 veckor. Rör om dagligen. Tillsätts sedan torkade växter enligt exempel nedan. (Källa: Bremness 1995) |
|
| Recept XIII (fuktigt) |
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter • Torkade potpourridelar - 1 liter om det är mest kryddor, upp till 4 liter om det är mest blommor • Eterisk olja (ev.) - lite Blandas. Försluts och får stå två veckor. Behåller doften i åtskilliga år. (Källa: Bremness 1995) |
|
| Recept XIV (fuktigt) |
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter • Rosenknoppar, torkade - 1 kaffekopp • Pulveriserad violrot - 1/2 kaffekopp • Muskotblomma, malen - 2 msk • Kryddpeppar, malen - 2 msk • Lagerblad, krossade - 1 msk • Apelsinskal, krossade- 1 msk • Nejlika, malen - 1 msk • Muskotnöt, riven - 1 st • Kanelstång, krossad - 1 st Blandas. Försluts och får stå två veckor. Traditionellt krydd- och rosenpotpourri. (Källa: Bremness 1995) |
|
| Recept XV (fuktigt) |
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter • Torkade lavendelblommor - 1 liter • Tonkabönor, krossade - 40 gram • Kryddnejlikor - 2 msk • Bergamottolja - 7 droppar • Muskatellsalviaolja - 3 droppar Blandas. Försluts och får stå två veckor. Receptet bygger på en 1800-talsparfym, Rondeletia. (Källa: Bremness 1995) |
|
| Recept XVI (fuktigt) |
• Färska blommor • Salt Låt blommorna halvtorka i ett par dagar. Varva dem med salt i en kruka och lägg på en tyngd, t. ex. ett tefat med en sten. Det understa och översta lagret ska vara salt. Rör om i krukan då och då. Under blomstersäsongen kan man lägga i nya blommor vartefter - rör om lite, lägg i nya halvtorra blommor och överst ett lager salt. När man är nöjd med doften och allt har bildat en massa rör man om och saltar en sista gång och låter stå ytterligare två veckor. Därefter kan man tillsätta ytterligare 3-5 liter färska växtdelar: • Grovt krossade kryddor • Irisrot eller rot av angelika eller körvel - 20-30 gram • Konjak - några msk • Farinsocker - ett par msk Rötterna suger upp fuktighet och stabiliserar doften, konjaken konserverar. Rör om väl och packa i kruka med lock. (Källa: Okänd) |
|
| Recept XVII (fuktigt) |
• Färska blommor och blad • Salt • Kryddor • Konjak - en skvätt Blommor och blad läggs i ett 5 cm tjockt lager i en glasburk. Kryddor strös över, lite konjak skvätts på. Salt läggs på i ett översta lager så att det täcker. Sätt lock på burken och ställ mörkt och svalt. Nya likadana lager kan läggas på vartefter under säsongen. Efter sex veckor kan potpourriet fördelas på mindre kärl. (Källa: Okänd) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Corbin (1986), Day (1979), Bremness (1995), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Piesse (1857), Stevenson (1979). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
