 |
Luktpåsar |
|
|
|
||
| Synonymer | Luktpåsar, doftpåsar, örtkuddar, luktkuddar, luktdynor, parfympåsar, parfymkuddar, trollpåsar | |
| Engelska namn | Sachet, English sachet, scented sachet, sweet bag | |
| Andra namn | Romanska språk Sachet pour parfumer le linge, sachet Anglais (franska) Andra språk Riechkissen (tyska), kakekou, kusadama (japanska) |
|
|
|
||
| Tradition | Luktpåsar uppfanns inte för nöjes
skull utan till skydd mot allvarliga faror - insekter,
smittor, demoner och häxor. Insektsbortstötande
kryddor kunde man strö direkt på golven.
Skulle örter fästas gjorde man sig sällan
besvär med att sy påsar till dem. Det vanliga
var att hänga upp knippen över dörrarna
i boningshus och ladugård. Där fick de hänga
till nästa år då de byttes ut mot nya.
Trollpåsar Både i Europa och Asien har man burit med sig lukt i små luktpåsar. Ibland kunde de lukta gott, men huvudsaken var att de luktade något, för syftet var för det mesta magiskt. Lukter skyddade mot pest, häxor och annat ont. Allt som luktade starkt och illa kunde användas (vitlök, asafoetida) och ibland också sådant som inte luktade alls (kvicksilver, arsenik). Sådana påsar hängde man också om barnens hals till skydd mot häxor och annat oknytt som for omkring. Parfymkuddar Parfymkuddar fästa i kläderna är den traditionella parfymeringsmetoden i Japan; där som i Europa användes de av diskreta damer och herrar en bra bit in på 1900-talet. I Europa blev de populära i slutet av 1700-talet särskilt i England. Man skulle lukta rent och lätt och anbringa doften på assecoarer och kläder istället för på huden. Populärast i Frankrike på 1700-talet var en blandning dominerad av irisrot. Tyvärr finns inga säkra recept på den oerhört populära frangipanidoften, men ett par försök till rekonstruktioner ges nedan. Luktpåsar Små tygpåsar fyllda med doftande ämnen läggs i klädkistor och linneskåp för att parfyera textilierna och hålla undan mal och annan ohyra. Skrivna recept dök upp i Europa på 1400-talet. I England är lavendeldoftande lakan fortfarande ett måste för ambitiösa husmödrar. Luktkuddar Man har också fyllt tunna kuddar och ibland hela madrasser med örter. De kunde fästas på stolsryggen eller sänggaveln eller ingå i sängutrustningen som "slummerkudde". Sövande honblommor av humle, mjuka ljungblommor eller starkt luktande blad av myskmadra var vanliga i Norden. Romerska kejsare sov på madrasser med rosor och kuddar med saffran. |
|
| Framställning | Grovt pulveriserade växtdelar blandas ihop och sys in i tyg. Till English sachets på 1800-talet var det noga att tyget var siden; linne ansågs förstöra doften. | |
| Beskrivning | Grova pulver med stark doft. | |
| Innehåll | Bulkmedel |
|
| Varianter | Rumsdofter är startsida till t. ex: |
|
| Hållbarhet | Luktpåsar fick ligga mellan kläder och lakan i kistor och lådor och hänga i klädskåpen till nästa år då man bytte ut mot nya. De var alltså inte lika hållbara som pomandrar och potpourrier, som kunde behålla doften i årtionden. | |
|
|
||
| Parfym |
Om kvinnan som kan konsten att parfymera
sig skriver baronessan de Réville i sin rådgivningsbok om skönhet 1910: |
|
|
||
| Bad | Luktpåsar ger perfekta örtbad. |
|
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (Mosse powder) |
• Rosenvatten
av damaskros - ca 1,1 liter • Ekmossa - ca 550 gram Får dra ett dygn. Ekmossan hälls av, torkas försiktigt i ugn och pulveriseras. • Pulveriserad irisrot - ca 60 gram • Fint pulveriserad aloeved - ca 30 gram • Mysk - 4 gram • Amber-greece - 2 gram • Sibet - 1 gram Allt stöts ihop i het mortel och pressas slutligen genom sil. - Anm. Här är det beredningen av ekmossan som är intressant. Denna kan plockas i hela Sverige - enligt detta recept ska det ske "between the two Lady days" d.v.s. 8 december - 15 augusti före kalenderreformen. (Källa: Day 1979 efter A Closet for Ladies an Gentlewomen, 1608) |
|
| Recept II (frangipani) |
• Pulver
av violrot - 850 gram • Pulveriserad rot av vetiver - 100 gram • Pulver av sandelträ - 50 gram • Rosenolja - 2 gram • Sandelträolja - 2 gram • Orangeblomolja (neroli ellerapelsinblomsolja) - 2 gram • Zibet - 2 gram • Mysk - 1 gram (Källa: Hector 1903) |
|
| Recept III (sachet à la violette) |
• Pulver
av violrot - 500 gram • Stärkelse - 500 gram • Violrotsolja - 5 gram • Bergamottolja - 3 gram • Geraniumolja - 2 gram • Mysktinktur - 1 gram (Källa: Hector 1903) |
|
| Recept IV | • Rosenblad, i
skuggan torkade - 125 gram • Stött sandelträ - 64 gram • Rosenolja - 2 gram Pulveriseras. Efter en stund lägges blandningen i små sidenpåsar att placeras bland linnekläder. (Källa: Titellös häftessamling med råd för hemmet, utgiven före 1906) |
|
| Recept V | • Rosenblad,
i skuggan torkade - 125 gram • Kryddnejlikor - 30 gram • Muskotblomma - 10 gram Rosenbladen torkas i svag värme och pulveriseras med kryddorna. Små tygpåsar fyllas härmed och läggas bland linne. (Källa: Titellös häftessamling med råd för hemmet, utgiven före 1906) |
|
| Recept VI (rosensachet) |
• Röda och ljusa rosor
- 250 gram • Violrotspulver och sandelträ - 250 gram • Pulveriserad kryddnejlika - 100 gram • Pulveriserad muskot - 100 gram (Källa: de Réville 1910) |
|
| Recept VII | • Olibanum
- 100 gram • Färgat sågspån av lind - 60 gram • Storax - 20 gram • Myrra - 15 gram • Apelsinskal - 15 gram • Fänkål - 13 gram • Blommor av lind - 10 gram Blandas ihop grovpulveriserat. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VIII | • Sågspån • Benzoetinktur - 70 gram • Storax - 10 gram • Lavendelolja - 8 gram • Perubalsam - 6 gram • Palmarosaolja - 4 gram • Citronolja - 4 gram • Bergamottolja - 3 gram • Kanelolja - 2 gram De torra delarna blandas ihop grovpulveriserade och fuktas med de eteriska oljorna och benzoetinkturen. Sågspånen impregneras med lösningen. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept IX (frangipani) |
• Lika delar av varenda då känd
krydda - 1 del • Pulveriserad irisrot - 1 del • Mysk och sibet - 1 % - Anm. Inget recept finns på Frangipanis handskparfym som doften började som. Ovanstående är vad man vet om innehållet i de populära luktpåsarna. (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
| Recept X (ekmossa) |
• Ekmossa
• Vatten, destillerat eller källvatten • Rosenvatten • Orangeblomsvatten Ekmossan mals och dränks in med vatten och får står fem dagar. All vätska pressas ur. Dränk in på nytt, nu med en blandning av rosenvatten och apelsinblomsvatten. Fortsätt att dränka in laven gång på gång tills den tagit åt sig doften av de aromatiska vattnen. Pressa ur fuktigheten. Pulverisera laven. Använd i potpourrier, pomandrar, parfymer och talkpuder med eller utan majsmjöl. - Anm. Här har man vänt på receptet för Mosse powder - ekmossan ger inte utan ges doft; alltså ett slags cypriskt puder. (Källa: Buchman 1975) |
|
| Recept XI (lavendelpåsar) |
• Lavendelblommor
- ca 250 gram • Pulveriserad bensoeharts - ca 30 gram • Lavendelessens - 10 droppar • Nardessens - 5 droppar Blandas och sys in i påse av tunt tyg ca 5 x 8 cm. (Källa: Day 1979) |
|
| Recept XII (lavendelpåsar) |
• Torkade lavendelblommor - 60 gram • Pulveriserad violrot eller angelikarot - 60 gram • Malda torkade rosenblad - 30 gram • Eterisk rosenolja - 5 droppar Blandas och läggs i påsar av något tunt tyg. (Källa:Stevenson 1979) |
|
| Recept XIII (citrus) |
• Torkad citronverbena - 1/2 liter • Rivet citronskal - 60 gram • Rivet apelsinskal - 60 gram • Kumminfrön - 30 gram • Eterisk citronverbenaolja, bergamottolja eller citronolja - några droppar Oljan kan uteslutas men då tar det längre tid innan doften blir märkbar. (Källa:Stevenson 1979) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Corbin (1986), Day (1979), Gaugin (1947), Hearn (1899), Hector
(1903), de Réville (1910), Stevenson (1979), Thompson (1928). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
