 |
Tvåltandpasta |
|||||||
|
|
||||||||
|
|
|||||||
| Engelska namn | Tooth paste, dentifrice, tooth polish | |||||||
| Andra namn | Romanska språk Dentifrice, pâte dentifrice (franska), dentifricio (italienska), dentifrico, pasta dentifrica, crema dental (spanska), pasta dentífrica (portugisiska) Nordiska språk Tandpasta (danska), tannkrem (norska), hammastahna (finska) Andra språk Zahnpaste, Zahncreme (tyska) |
|||||||
|
|
||||||||
| Tradition | Steget från tvåltandpulver till
tvåltandpasta togs inom några få år
i slutet av 1800-talet. Sådan tvåltandpasta
förblev den vanliga tills tensidtandkrämerna
kom i mitten av 1900-talet. • Mer tandrengöringshistoria Farmakopéerna En tvåltandpasta fanns upptagen i 1901 års svenska farmakopé (recept nedan) och blev lika lite framgångsrik som kritpulvret. De icke officinella gick av någon anledning bättre. |
|||||||
| Framställning |
|
|||||||
| beskrivs i en receptsamling från 1903. Finpulveriserad tvål löses i glycerin och kritpulvret blandas i. På den tiden fanns både fast och flytande ren tandtvål att köpa, så idén med glycerin kan ha kommit från vilket håll som helst - någon gjorde tvåltandpulvret mjukare eller tandtvålen lösare. | ||||||||
| Beskrivning | Pasta snarare än kräm, d.v.s. som en torr tandkräm. | |||||||
| Löslighet | • Pastans glycerin,
alkohol, honung,
tvål och såpa
löses i vatten. • Fettlösliga ämnen (oljor, eteriska oljor, hartser) och olösliga ämnen (mineralpulver, växtpulver) är olösliga i vatten men fördelas jämnt i den tjocka konsistensen. pH och inkompatibiliteter • Pastan blir svagt alkaliskt av tvålen så sura ämnen kan inte tillsättas hur som helst (i beskrivningen ovan används dock salicylsyra obekymrat). • Samma hänsyn till pH får tas vid parfymering och färgning; se om tvålfärger och tvålparfym. • Eventuellt gelé måste vara hållbart i svagt alkalisk miljö - se under geléämnen. • Magnesiumkarbonat, vanligt som slipmedel, reagerar med tvålen så att pastan kan hårdna. |
|||||||
| Innehåll | • Ungefär samma desinfekterande
ämnen, smakämnen, färgämnen etc. återkommer
i alla tandpulver, tandkrämer och munvatten och har
samlats under tandvårdsmedel.
Speciellt för tvåltandkräm: • Tvål (upp till 25 %) rengör, löddrar och fungerar som bindemedel för pulvren. Den skulle vara så neutral som möjligt; helst varmrörd stearintvål och talgtvål. Kokostvål (vanligen kallrörd) ansågs ha obehaglig smak. Såpa har också använts, ofta i form av såpsprit. |
|||||||
| Varianter | • Tvåltandpulver
- steget före. • Tandkräm utan tvål - nästa steg. |
|||||||
| Hållbarhet | Håller sig utan konserveringsmedel. Tvåltandpastas lagringsproblem handlar om konsistens: Den torkar och hårdnar lättare än tandkräm utan tvål, vanligen beroende på att pulvren inte fuktats in ordentligt under tillredningen. Om det vattenbindande glycerinet inte har arbetats in noggrant kan pastan också börja blöda (svettas och avge fukt droppvis) efter en längre tid. | |||||||
|
|
||||||||
Recept |
||||||||
| Recept I (Pasta dentifricia) |
• Kalciumkarbonat
- 64 gram • Medicinsk tvål - 20 gram • Glycerin - 15 gram • Pepparmyntsolja - 1 gram Blandas. Förvaras i väl slutet kärl. Farmakopénamn: Pasta dentifricia. (Källa: Svenska farmakopén 1901, Johansson 1926) |
|||||||
| Recept II | • Talk
- 30 gram • Venetiansk tvål (olivoljetvål) - 25 gram • Glycerin - 25 gram • Pimpstenspulver - 20 gram • Pepparmyntsolja - 1 gram • Kryddnejlikolja -0,25 gram Totalt 100 gram plus eteriska oljor. (Källa: Hector 1903) |
|||||||
| Recept III (Kalodont) |
• Glycerin
- 50 gram • Kalciumkarbonat - 25 gram • Medicinsk tvål - 15 gram • Magnesiumkarbonat - 8 gram • Pepparmyntsolja - 0,2 gram • Kassiakanelolja - 0,2 gram Först löses tvålen i glycerinet, sedan röres pulvret i så småningom. Lindrigt uppvärmd fylls massan omedelbart på tuber. (Källa: Hector 1903) |
|||||||
| Recept IV | • Kalciumkarbonat
- 60 gram • Glycerin - till lagom konsistens • Violrotspulver - 20 gram • Medicinsk tvål - 20 gram • Pepparmyntsolja - 1 gram (Källa: Gaugin 1947) |
|||||||
| Recept V | • Kalciumkarbonat
- 40 gram • Glycerin - 29 gram • Tvålpulver - 20 gram • Magnesiumkarbonat - 10 gram • Mentol - 1 gram (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|||||||
| Recept VI (Odontin) |
• Tvålpulver
- 25 gram • Honung - 25 gram • Magnesiumkarbonat - 20 gram • Glycerin - 18,5 gram • Kalciumkarbonat - 12 gram • Pepparmyntsolja - 1 gram • Kalmusolja - 0,5 gram • Karmin - så mycket som behövs Arbetas så länge att en styv pasta bildas. Färgas röd med karmin. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|||||||
| Recept VII | • Kalciumkarbonat
- 50 % vikt • Mjölksocker - 15 % • Violrotspulver - 15 % • Tvålpulver - 10 % • Magnesiumkarbonat - 4 % • Alkohol - 4 % • Alun - 1 % • Ylang-ylangolja - 0,2 % • Karmin - 0,2 % • Glycerin - till lagom konsistens (Källa: Gaugin 1947) |
|||||||
| Recept VIII | • Kalciumkarbonat
- 38,6 % vikt • Glycerin - 33,5 % • Kalitvål (såpa) - 18 % • Magnesiumkarbonat - 4,3 % • Destillerat vatten - 4 % • Pepparmyntsolja - 1,2 % • Kanelolja - 0,2 % • Anetol - 0,12 % • Lavendelolja - 0,08 % Pulvren siktas och blandas och sedan tillsätts vätska; ev. kan också såpan lösas i vätskan och blandas i sist. Knådas noggrant. (Källa: Svanberg 1948) |
|||||||
| Recept IX | • Kalciumkarbonat
- 51,3 % vikt • Glycerin - 22,5 % • Tvålpulver - 10 % • Destillerat vatten - 8,5 % • Magnesiumkarbonat - 5,7 % • Pepparmyntsolja - 2 % Pulvren siktas och blandas och sedan tillsätts vätska; ev. kan också tvålen lösas i vätskan och blandas i sist. Knådas noggrant. (Källa: Svanberg 1948) |
|||||||
| Recept X | • Kalciumkarbonat
- 45 % vikt • Dragantslem - 40 % • Tvålpulver - 10 % • Vatten - 2,65 % • Pepparmyntsolja - 1,5 % • Mentol - 0,5 % • Anisolja - 0,3 % • Sackarin - 0,05 % Pulvren siktas och blandas och sedan tillsätts vätska; ev. kan också tvålen lösas i vätskan och blandas i sist. Knådas noggrant. Denna tandpasta löddrar starkt. (Källa: Svanberg 1948) |
|||||||
|
|
||||||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Svanberg (1948). Vilket tandpulver som helst:
Hector (1903).
|
||||||||
|
|
||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||
|
|
||||||||
