 |
Tvåltyper N-Ö
|
||
|
|
|||
| Tradition | • Tvålhistoria | ||
| Natriumtvål, natrontvål, natriumsalt, natronsalt |
Fettsyretvålar förtvålade med alkaliska
natriumsalter, normalt natriumhydroxid (kaustiksoda). Jfr. kalciumtvål, kaliumtvål, magnesiumtvål, zinktvål. |
||
| Neutral tvål | Överfettade och andra milda tvålar. Neutral betyder inte att tvålen har neutralt pH (7) utan måttligt alkaliskt (9-10). Mer alkaliskt än 11 är sällsynt och sliter på huden. | ||
| Omsmält tvål | • Omsmältning
är bästa metoden att tillsätta känsliga
ingredienser till hemmagjord tvål. Gör tvålen
utan tillsatser, låt mogna en månad så
att pH sjunker och smält sedan om och tillsätt
det önskade. Eftersom förtvålningsprocessen
redan är avklarad påverkas tillsatserna mindre.
• All kallrörd och varmrörd tvål kan smältas om. Man kan t. ex. berika köpt tvål med valfria ingredienser. En variant av detta är att smälta färdig glycerintvålmassa. |
||
| Oxgalletvål | = Galltvål | ||
| Pilerad tvål |
Varmrörd tvålkärna får svalna, hyvlas och torkas (i denna form köps kärntvålen av mindre tillverkare). Spånen tillsätts parfym, färg, överfettning etc. och pressas utan värme till stänger som skärs i bitar. Anses vara den bästa av alla tvålar; fastare, drygare och dyrare än annan tvål. |
||
| Pimpstenstvål |
|
||
| Raktvål | Raktvål och rakkräm är ett slags mjukare tvålar, krämen närmast en såpa. | ||
| Resinat | = Hartstvål | ||
| Sandtvål | Tvål med ända upp till 2/3 kvartssand för slipande effekt vid grovrengöring. Jämför den lite mildare lertvålen. | ||
| Silkestvål | Ett annat namn på spansk tvål; se nedan. | ||
| Smörtvål | Den svenska farmakopén upptog smörtvål (Sapo e butyro vel ad Opodeldoc, Sapo butyrinus) i 1845 och 1869 års upplagor. Den användes i opodeldoc, ett universalliniment med bl.a. rosmarinessens. Jämför margarintvål! | ||
| Spansk tvål, kastiliansk tvål, Alicantertvål, silkestvål | Spansk tvål med minst 40 % olivolja.
Annat fett som kan ingå är kokosfett,
sesamolja, bomullsolja,
talg. Den har alltså
likheter med Marseilletvål men i motsats till denna
har man hos den spanska föredragit den vita varianten
framför den gröna som görs på oraffinerad
olivolja. Den kan
också förekomma rödmarmorerad. Vit spansk tvål var länge den främsta svenska apotekstvålen, officinell 1775-1869 - se tvålhistoriken. |
||
| Stearater, stearintvål | Stearinsyra förtvålad med alkaliska salter till nya salter (tvålar) som kalciumtvål, kaliumtvål, magnesiumtvål, natriumtvål. Glycerinstearat, rent fett, är stearinsyra förenad med glycerin till salt = fettsyreester. | ||
| Svaveltvål, ichtyoltvål | Varmrörd kärntvål eller kallrörd kokostvål med upp till 10 % fällt svavel, använd på eksem och akne. | ||
| Såpa | Såpa görs med kaliumhydroxid - därav namn som kalitvål och kaliumsalt - i motsats till vanlig "natrontvål" som görs med natriumhydroxid. Flera standardkvaliteter har funnits i Sverige under 1900-talet, som kärnsåpa och den enklare kristallsåpan. Har glycerinet kvar och är alltså en "glycerintvål". | ||
| Talgtvål, rysstvål (Sapo stearicus, Sapo domesticus) | Talg har använts mycket som tvålråvara i Sverige. Det ger en hård, fast och mycket vit tvål som inte löddrar så mycket men rengör bra. Barnängens Barntvål är en överfettad talgtvål. | ||
| Tjärtvål (Sapo piceus) | Desinfekterande, gråbrun eller svartbrun tvål med trätjära (2-10 %), vanligen varmrörd. Till de mer kända svenska hör Reporia, tillverkad sedan 1920. | ||
| Tjär-svaveltvål | Tvål med tjära (10 %) och fällt svavel (5 %), särskilt för eksemhud. | ||
| Toalettvål, handtvål | Man skiljde förr på toalettvål
till huden ("den finare toiletten" inbegrepp
ansikte och händer) och hushållstvål
av orenare fett till textiltvätt. Svensk toalettvål
har varit • Varmrörd pilerad, av talg eller olivolja (82-85 % fettsyror). • Under 1900-talet också enklare kallrörd, med kokosfettet mildrat med jordnötsolja (72-75 % fettsyror). |
||
| Trietanolamintvål, TEA-tvål | Fettsyretvålar förtvålade
med trietanolamin.
Den vanligaste: • Trietanolaminstearat (Triethanolamine Stearate) - av stearinsyra Vaxlik tvål som till för något årtionde sedan användes mycket i krämer och hårschampon. Idag kan den förekomma i rakkräm. |
||
| Tvål | I kemiska termer är tvål alkaliesalter av de högre fettsyrorna - se Salter och tvålar. | ||
| Tvålflingor | Före tensidtvättmedlen ("detergenterna") tvättade man textilier med tvål i flingform. De fanns i alla kvalitetsgrader från kallrörd kokostvål utspädd med overksam utfyllnad till varmrörd kärntvål med 80-85 % fettsyror. | ||
| Tvålpulver | Tvålpulver var en variant av tvålflingor, mer likt dagens tvättmedel, tillverkat genom att torkad grundtvål (90-92 % fettsyror) sprutades in i torkkammare. Med tillsats av soda och blekande natriumperborat (10 %) blev det "självverkande". | ||
| Varmrörd tvål | Fett och lut kokas och tillsätts salt så att massan delar sig i underlut och överlut. Överluten tas till vara och kan användas hel (limtvål) eller delvis (kärntvål). Kärntvålen kan parfymeras och gjutas direkt (gjuten kärntvål) eller pileras (hyvlas, parfymeras, pressas och skäras). Se varmrörd tvål. | ||
| Venetiansk tvål, venedisk tvål, finistvål | Som Marseille var det i egenskap av handelsstad som Venedig också blev tvålstad - här möttes råvarorna och Venedig hade länge monopol på europeisk distribution av många. Venetiansk olivoljetvål tvål kändes igen på marmoreringen, som kom sig av att järn från grytorna oxiderade. Från början gjordes den olivolja men på 1900-talet började man använda importerad palmolja och kokosolja. Venetiansk tvål var med spansk tvål den första svenska apotekstvålen, officinell 1775-1817. Länge populär som badtvål. | ||
| Vit tvål (Sapo albus) | Farmakopéernas vita tvål av olivolja under 1900-talet. 1901 beskrivs den som "hvita eller gråhvita, torra, tämligen hårda, nästan luktlösa stycken, så gott som fullständigt lösliga i vatten och i sprit". 1946 har färgen förändrats till ljust grågul eller gråvit. Den fick inte lukta härsket eller obehagligt och inte bli fuktig eller bilda saltskorpa vid förvaring. Användes till hudrengöring och som tillsats i tandpasta, liniment och plåster. | ||
| Washballs | Washballs var omsmält olivoljetvål, kraftigt parfymerad och proppad med växtpulver; 16-1700-talens lyxtvålar. Konkurrerades ut på 1800-talet av fransk industritillverkad olivoljetvål. | ||
| Windsortvål | Även denna tvåltyp har sitt ursprung i ett tillverkningsfel - här blev hela tvålen brun av doftämnena. Senare när man kom till rätta med det, började man färga tvålen. Den speciella Windsor-parfymeringen behöll man. | ||
| Ylletvål | Tvål att tvätta yllevaror med - måste vara neutral eftersom alkalier löser upp yllefibrerna. Vanligen av olivolja, aldrig av kokosfett. Jämför lågtemperaturtvål. | ||
| Zinktvål, zinksalt | Fettsyretvålar förtvålade med alkaliska
zinksalter. Zinktvål bildas t. ex. när zinkoxid (30 gram) blandas med linolja (100 gram) till oljefärg; zinkoxiden reagerar med fettsyrorna, som förtvålas till en svårlöslig zinkvtål, som utmålad torkar till en hård, spröd och mattvit hinna. Jfr. kalciumtvål, kaliumtvål, magnesiumtvål, natriumtvål. Vanligast: • Zinkstearat (Zinci stearas) (Zinc Stearate) - av stearinsyra Ett vitt, lätt, mjukt och lite fett pulver, olösligt i vatten. Extremt ihopklibbande (barn har dött av inandning), används som emulgerande, förtjockande och vattenavstötande ingrediens i kräm och schampo. Fäster bra på huden, lugnar, drar samman och skyddar inflammerad hud och har lätt antiseptisk effekt. Ofta i kroppspuder och deodorantpuder. I ansiktspuder föredras magnesiumstearat som täcker och fäster ännu bättre. |
||
| Återfettad tvål | = Överfettad tvål | ||
| Äkta tvål | Fast tvål förtvålad med natriumhydroxid till skillnad från "oäkta" tensidbaserade tvålar som flytande tvål och tvål gjord på glycerintvålsmassa. | ||
| Örttvål | • Tvål med örtdoft • Tvål dekorerad med blomblad eller gröna blad Ingen av dem gör någon nytta i tvålen. Mängderna är för små och alkalierna förstör dem i vilket fall som helst. Dessutom krävs tillsats av föga naturliga ämnen för att förhindra att växtdelarna färgförändras. Den eventuella effekt man kan få är den slipande. |
||
| Överfettad tvål | Tvål med oförtvålat fett
(0,5-10 %), t. ex. olivolja
eller ullfett, billigast
och enklast vaselin,
som tllsätts när förtvålningen
är klar eller vid en omsmältning.
Överfettning gör tvålen • återfettande genom att ersätta naturligt hudfett som tvättas bort, • mild genom att den späder ut tvålen så att den avfettar mindre = tvättar sämre, • mjuk och krämig genom att löddret blir fastare och småbubbligare. |
||
| • Tvåltyper A-M | |||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver
(1960), Gaugin (1947), Hansen & Jensen (1991), Meyer (1952), Ostrov (2001),
Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Thomssen
(1947). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
|
|
|||
