 |
Kroppspuder |
|
|
|
||
| Synonymer | Talk, talkpuder, ströpuder, ströpulver, fettpuder, barnpuder, babypuder, badpuder, t. ex. engelskt violpuder, franskt vitt puder | |
| Farmakopénamn | Conspergens, Cutipulvis (t. ex. Cutipulvis contra intertriginem, Cultipulvis talci zincicus), Pulvis (t. ex. Pulvis inspersorius boratus) | |
| Engelska namn | Powder, talc, talcum powder, toilet powder, dusting powder, body powder, after bath powder, baby powder, nursery powder | |
| Andra namn | Romanska språk Poudre, poudre pour bébés (franska) Andra språk Puder, Säuglingspuder (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | Ska samla upp fett och fukt och/eller parfymera.
• Mer puderhistoria Antikens pulverparfymer Greker och romare finpulveriserade blomblad och annat till sina specialiserade pulverparfymer: • Diapaskata (Grekland) - för kropp och sängkläder. • Synteseis (Grekland) - för kläder. • Diapasmata (Rom) - för kläder och andra textilier. |
|
| Framställning | • Pulveriserade ämnen siktas och
blandas. • Parfymering: Man blandar parfymen i lite av pulvret och arbetar sedan in resten av pulvret. Man kan också breda ut pulvret tunt och spruta parfymen över det. • Överfettning: Vax eller fett emulgeras med något emulgeringsmedel och blandas med en del av pulvret. Får torka och pulveriseras sedan igen innan det blandas ner i resten av pudret |
|
| Beskrivning | Löst vitt pulver. | |
| Löslighet | • Allt är olösligt i dessa pulver och pulvren löses inte heller i några vätskor. | |
| Innehåll | Mineralpulver • Talk har varit och är det mest använda neutrala pulvret, i så hög grad att ordet nu mera är synonymt med kroppspuder. Kan utgöra 80 % av pudret, ger en glatt mjuk känsla. • Av de aktiva ämnena är antagligen zinkoxid det som använts mest, särskilt typiskt i barnpuder och som eksemmedel. 10-15 % kan ingå i en puderblandning. Torkar ut, avvisar vatten, drar samman och skyddar mot sol. • Titandioxid (10-15 %) har täckande effekt och är solskyddande. Som zinkoxid ger det en blåaktigt vit ton. • Kaolinlera (20-50 %) gör att parfym lätt sugs upp av pulverblandningen. På samma sätt fungerar en rad andra mineraliska pulver: kalciumkarbonat (upp till 60 %) med varianten fälld krita (upp till 40 %), magnesiumkarbonat (upp till 20 %), kiselgur, magnesiumoxid, aluminiumoxid, kiseldioxid. • Magnesiumstearat och kalciumstearat (båda upp till 20 %) gör huden matt, hindrar stärkelse från att surna och ökar häftförmågan. Stärkelse • Särskilt risstärkelse, som har de minsta kornen av alla stärkelsepulver och fäster bra. • Mjöl av sädesslag används däremot inte i kroppspuder, eftersom det klumpar ihop sig med svetten och surnar. Växtpulver Mycket finmalda torkade växtdelar. • Skal: citron. • Blommor: kamomill, lavendel, ringblomma. • Rötter: irisrot (förr vanligt i badpuder), vallört. • Den svenska landsbygdbefolkningens tidiga kroppspuder t. ex. till barnavård byggde på maskmjöl (trä som gnagts av insekter) och nikt (de ytterst fina porerna av mattlummer (Lycopodium clavatum), använt farmaceutiskt fram till mitten av 1900-talet). Fett och vax Särskilt barnpuder brukar överfettas. • Salva, cold cream eller en fet emulsion. • Ullfett löses försiktigt i alkohol innan det arbetas in i pulvret. • Valrav (idag cetylalkohol) smälts innan det arbetas in. • Vaselin är billigt och hållbart. Parfym • Eterisk olja eller syntetika: Inte mycket behövs (0,5-1 %) men upp till 5 % kan förekomma. Man måste ta hänsyn till att puder ligger länge på huden och att risken för hudirritation därmed blir större. Barnpuder parfymeras mindre än andra sorter. Färgämnen Förekommer sällan i kroppspuder. |
|
| Varianter | • Fotpuder
- ska torka ut, svalka och skydda mot nötning • Deodoriserande puder - ska hindra lukt och/eller fukt |
|
| Hållbarhet | Mjöl surnar lätt vilket förhindras genom tillsats av magnesiumstearat och kalciumstearat men i kroppspuder är det bättre att undvika mjöler helt. Ska man ha fett i pudret är det viktigt att välja ett som inte härsknar. | |
|
|
||
| Parfym | I romarriket var kroppspuder en särskild parfymform, kallad diapasmata. | |
| Hudvård | Hudläkemedel Kroppspudren hör till de medicinska pudren som strös, gnids eller puffas på huden för att skydda mot nötning, svalka och suga upp fukt och fett. De svalkar på fuktig hud och används efter tvätt och bad och som eksempreparat när den värsta första inflammationen lagt sig.. |
|
| Bad | Badpuder är helt enkelt ett kroppspuder som används efter badet för att suga upp fukt och lukta gott. | |
| Hudreaktion | Parfymämnena i pudren kan irritera. Talk bör vara av medicinsk eller kosmetisk kvalitet. | |
|
|
||
| Giftighet | Förr kunde allt möjligt i puder ta död på folk sakta men säkert. Det är inte så många årtionden sedan småbarn dog av barnpuder som av misstag bestod av ren borsyra. Tidigt upptäckte man också att inandningen av pulvren kunde bli ett stort problem, t. ex. bland forna tiders frisörer. Vill man inte skaffa sig stendammslunga ska man inte använda löst puder allt för flitigt. Frågan om ett samband mellan talk och underlivscancer har diskuterats en hel del i USA men inte kunnat bevisas. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (rispuder) |
• Risstärkelse
- 775 gram • Kalciumkarbonat - 75 gram • Magnesiumkarbonat - 75 gram • Pulveriserad violrot - 75 gram • Mysktinktur - 10 gram • Bergamottolja - 2 gram • Citronolja - 1 gram • Lavendelolja - 15 droppar • Orangeblomolja - 15 droppar • Rosenolja - 15 droppar Parfymämnena rörs ut i lite av pulvret varefter allt siktas och blandas. Kallas engelskt violpuder. (Källa: Hector 1903) |
|
| Recept II | • Talk
- 1.000 gram • Citronolja - 2,5 gram • Bergamottolja - 2,5 gram En vanlig enkel variant som brukar kallas franskt vitt puder. (Källa: Hector 1903 efter Askinson) |
|
| Recept III (rispuder) |
• Risstärkelse
- 750 gram • Pulveriserad violrot - 250 gram • Geraniumolja - 2 gram Ett typiskt enkelt torkande puder. (Källa: Hector 1903 efter Paschkis, Gaugin 1947) |
|
| Recept IV (zinkpuder) |
• Stärkelse,
t. ex. vetestärkelse - 100 delar • Zinkoxid - 5-10 delar Används på samma sätt som Lassars pasta (zinksalva) på t. ex. skoskav. (Källa: Johansson 1926, Lagerholm 1931) |
|
| Recept V (pulverparfym, abeer) |
• Rosor • Doftande aloeved • Sandelträ • Gurkmeja • Kamfer (borneokamfer eller japankamfer) • Sibet Pulveriseras mycket fint och blandas. Gnids på ansikte och kropp. Används av muslimer i Indien. (Källa: Thompson 1927) |
|
| Recept VI (barnpuder) |
• Zinci
oxid. - 24,5 gram (33 %) • Bolus alba - 20,4 gram (27 %) • Talcum - 20,4 gram (27 %) • Terra silic. 8,1 gram (11 %) • Tannin - 1,5 gram (5 %) • Acid. boric. - 1,6 gram (2 %) • Menthol - 0,6 gram (2 %) Inalles 75 gram puder. Barnen böra dagligdags pudras. Därigenom undvikes hudlöshet. (Källa: Heumann 1931) Anm. Postorderpris 75 öre, som för 4 liter mjölk. |
|
| Recept VII (barnpuder) |
• Talk
- 100 gram • Cold cream - 6 gram • Benzoetinktur - 3 gram • Lanolin - 1 gram Cold cream och lanolin utrives med lite talk och siktas. Därpå tillsätts resten av talken och bezoetinkturen. Siktas än en gång. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VIII | • Talk
- 900 gram • Kolloidal kaolin - 80 gram • Titandioxid - 20 gram (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept IX (babypuder) |
• Talk
- 67 gram • Kollodial lera - 10 gram • Borsyra - 10 gram • Magnesiumkarbonat - 5 gram • Magnesiumstearat - 5 gram • Titandioxid - 3 gram • Parfym (t. ex. eterisk olja) - 0,25 gram (Källa: Thomssen 1947) Anm. Den dosen borsyra skulle inte passera dagens regelverk ens i ett talk för vuxna. |
|
| Recept X | • Kalciumkarbonat
- 60 gram • Talk - 19 gram • Risstärkelse - 15 gram • Borsyra - 5 gram • Parfym (t. ex. eterisk olja) - 1 gram (Källa: Thomssen 1947) |
|
| Recept XI (barnpuder) |
• Talk
- 80 gram • Magnesiumkarbonat - 10 gram • Magnesiumstearat - 10 gram Parfymeras efter behag. (Källa: Svanberg 1948) |
|
| Recept XII | • Talk
- 63 gram • Kaolin - 18 gram • Magnesiumstearat - 9 gram • Kalciumkarbonat - 5 gram • Titanoxid - 5 gram Färgas efter behag. (Källa: Svanberg 1948) |
|
| Recept XIII | • Talk
- 60 gram • Risstärkelse - 26 gram • Zinkstearat - 14 gram Färgas efter behag. (Källa: Svanberg 1948) |
|
| Recept XIV (borsyrepuder) |
• Zinkoxid
- 450 gram • Talk - 450 gram • Borsyra - 100 gram Skyddande och torkande medel på retade hudytor. Farmakopénamn: Cutipulvis contra intertriginem, Pulvis inspersorius boratus. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Danska farmakopén 1948) |
|
| Recept XV (zinkpuder) |
• Talk
- 900 gram • Zinkoxid - 100 gram Till pudring på retad hud, sår. Farmakopénamn: Cultipulvis talci zincicus. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Danska farmakopén 1948) |
|
| Recept XVI | • Talk
- 950 gram • Zinkoxid - 30 gram • Titanoxid - 20 gram (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|
| Recept XVII (bortalk) |
• Talk
- 1.800 gram • Borsyra - 200 gram • Citronolja - 2 gram • Bittermandelolja - 0,1 gram (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|
| Recept XVIII (babypuder) |
• Talk
- 1.000 gram • Cold cream - 10 gram • Bensoetinktur - 3 gram • Lanolin - 1 gram (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|
| Recept XIX | • Vit lera
- 240 ml • Irisrotspulver - 60 ml • Havremjöl - 60 ml • Pulveriserade blommor, t. ex. ros, lavendel (ev.) • Kryddor, doftande trä, t.. ex. kanel (ev.) • Eterisk olja (ev.) Blanda och låt torka några timmar. (Källa: Berkely Holistic Health Center 1978) |
|
| Recept XX | • Talk
- 75 ml • Stärkelse, t. ex. majsmjöl, potatismjöl - 15 ml • Eterisk olja - 2-5 droppar Blanda pulvren först och droppa därefter eterisk olja i blandningen. Rör om mycket väl med sked. Förvara i slutet kärl. (Källa: Shenet 2000) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1974), Gaugin (1947), Ljungdahl (1953),
Lodén (2008), Meyer (1952), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948),
Thompson (1927), Thomssen (1947).
|
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
