![]() |
Zinkpasta, zinksalva och zinklim |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Synonymer | • Zinkpasta, zinkoxidpasta • Zinksalva, zinkoxidsalva • Zinklim, zinkoxidlim, hårt zinklim, mjukt zinklim, glyceringelatin |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Farmakopénamn | Zinkpasta: Pasta zinci, Pasta zinci mollis, Pasta oxidi
zincici, Pasta oxidi, Pasta zinci oxidi simplex, Pasta zinci oxidi Zinksalva: Unguentum zinci oxidi, Unguentum zinci oxidum, Unguentum zinci, Unguentum oxidi zincici, Unguentum zinci oxidi • Zinklim: Gelatina zinci oxidi, Gelatina glycerinata zinci dura (hårt), Gelatina glycerinata zinci mollis (mjukt), Glycero-gelatina oxidi zincici, Gelatina zinci oxidi |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tradition | Gammalt hudpreparat, använt både
för sitt eget värde och som medium för
tillsatser. Framför allt har zinkpreparaten använts och används fortfarande som
torkande eksempreparat och på röda babystjärtar.
De har mycket som talar för sig: enkla, billiga,
effektiva och ogiftiga. Nedan recept från hela 1900-talet
till in på 2000-talet. Farmakopéerna • Pastan fanns med i svenska farmakopéns upplaga VIII-X (1901-1925) och säkert också i den elfte och sista 1946 och före 1901 också. • Salvan fanns upptagen 1901-1925 och säkert också 1946 och före 1901. Den kom med i den första nordiska farmakopén 1964. • Pastan fanns upptagen i svenska farmakopén 1901-1946. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | • Pasta och salva: Zinkoxidpulver rörs ut i fett eller
enkel salvbas av olja och vax. Bäst är att
värma en liten del av det feta till ca
40° och blanda zinkoxiden däri och sedan röra
ner denna blandning i resten av fettet. • Lim: Zinkoxid rörs ut i ett gelatingelé och hälls upp i infettade formar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning | Pasta är vit (färgar av sig på huden), fast och torr. Salva är vit eller gulvit (färgar av sig på huden) och ganska fast och torr. • Lim är ett vitt gelé med konsistens från rinnande till fast. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Löslighet | Fettlösliga ämnen som fett,
oljor, vaxer,
eteriska oljor och
hartser kan smältas
i pasta och salva. Vatten och vattenlösliga ämnen som glycerin, ättika, alkohol löses inte i salva eller pasta, däremot i lim. pH och inkompatibiliteter Åtskilliga ämnen är inkompatibla med zinkoxid, bl. a. gummi arabicum (geléet förstörs) och glycerin (kan svartfärgas). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Innehåll |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Varianter | • Zinkpuder använt som kroppspuder - zinkoxid och stärkelse. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hållbarhet | • Pasta och salva behöver inte konserveras. • Zinklim "beredes för tillfället", som det hette, d.v.s. används färskt eller förvaras endast kort tid. Ska det sparas måste det konserveras för att inte mögla. Med destillerat vatten håller det bättre. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hudvård | Hudläkemedel • Zinkpasta och zinksalva: Skyddar irriterad hud och hud som utsätts för nötning, t. ex. för liggsår, skoskav och blöjirritation. Skyddande och sammandragande eksemmedel - torkar ut vätskande eksem, herpesutslag och munblåsor. Skyddar mot UV-ljus - zinksalvan är skidbackarnas klassiska solskydd. Till hjälp när man tar bort sårskorpor. • Zinklim: Medium för läkemedel som ska påföras huden, t. ex. svavel. Vid användning smälts zinklimmet i vattenbad och penslas på huden. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hudtyp | För fuktig hud med småskador och fuktigt eksem. Pastorna är mer uttorkande än salvorna som i sin tur är mer uttorkande än limmen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Recept |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept I (zinksalbenmull) |
• Bensoetalg - 70 viktdelar • Bensoeister - 20 viktdelar • Zinkoxid - 10 viktdelar 100 viktdelar. Om 5 delar bensoeister ersättes med 5 delar salicylsyrad erhålles salicylsyrad zink-salbenmull. I mindre skala kan salbenmull beredas på följande sätt: På ett bord lägges ett stycke fuktat och avtorkat pergamentpapper. Därovanpå spännes medelst stift gastyg (mull), varefter den halvsvalnade salvmassan med en bred pensel strykes på tyget. Plåsterytan jämnas sedan med en i varmt vatten doppad mjuk plåsterkniv. Sedan den utbredda salvan fått ligga på ett svalt ställe några timmar frånskiljes pergamentpapperet. Vid dessa beredningar är viktigt att alla ingående pulver rives mycket fint. Namn: Salbenmull, steatinum (Unguentum extensum Zinci 10 %). (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutischesManual 1894) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept II (zinksalva) |
Vaselin
- 8 viktdelar (eller 7) Ullfett - 1 viktdel (eller 2) Zinkoxid - 1 viktdel Härav beredes salva. Salvan ska vara vit (med 1 del ullfett) eller gulvit (med 2 delar ullfett). Farmakopénamn: Zinksalva (Unguentum oxidi zincici, Unguentum zinci oxidi). (Källa: Svendska farmakopén VIII 1901,Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925, Johansson 1926) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept III (zinkpasta) |
Vaselin
- 50 viktdelar Rå zinkoxid - 25 viktdelar Stärkelse (vete) - 25 viktdelar Blandas. Farmakopénamn: Zinkoxidpasta (Pasta oxidi zincici, Pasta zinci oxidi). (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén IX 1925, Johansson 1926, Svanberg 1932, Svanberg 1948) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept IV (zinklim) |
Destillerat vatten - 45 viktdelar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept V (zinksalva) |
Svinister
- 90 gran Zinkoxid - 10 gram (Källa: Hector 1903, Ljungdahl 1953 efter Norska farmakopén 1939) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VI (zinksalva) |
Vaselin
- 7 viktdelar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VIII (Lassars pasta) |
Lanolin
eller vaselin -
50 gram Zinkvitt - 25 gram Stärkelse eller talk - 25 gram Salicylsyra - 1-2 gram Gammalt eksemmedel, använt då den första inflammatoriska fasen gått över och man vill torka ut eksemet. (Källa: Lagerholm 1931) Anm. Berömd salva. Den rapporteras ta bort klåda från hemorrojder på en dag och hemorrojderna som sådana på en vecka. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VIII (zinksalva) |
Vaselin
- 10 viktdelar Zinkvitt - 1 viktdel (Källa: Lagerholm 1931) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept IX (zinkpasta) |
Vaselin
- 10 viktdelar Zinkvitt - 10 viktdelar Stärkelsepulver - till degig konsistens (Källa: Lagerholm 1931) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XII (zinksalva) |
Vit vaselin - 54 gram Ullfett - 27 gram Zinkoxid - 10 gram Flytande paraffin - 9 gram (Källa: Ljungdahl 1953 efter Finska farmakopén 1937) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept X (zinksalva) |
Söt mandelolja
- 70 gram Utfälld svavel - 70 gram Lanolin - 70 gram Kemiskt ren zinkoxid - 35 gram Violextrakt - 7 gram Oljan röres så småningom in i svavlet och zinkoxiden, tills en jämn deg uppstår. Sedan tillsättes lanolinet och parfymen. Förvaras i små täta burkar. Bredes om aftonen efter tvättning av ansiktet över finnar och kvisslor med en pensel. Torkas bort på morgonen med renad vadd. (Källa: Wenström 1938) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XI (zinklim) |
Glycerin
- 40 viktdelar Destillerat vatten - 30 viktdelar Vitt gelatin - 20 viktdelar Zinkoxid - 10 viktdelar Blandas i flaska och ställs varmt så att det blir flytande. Används på bensår. (Källa: Wenström 1938) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XII (zinksalva) |
• Vaselin - 7 viktdelar Ullfett - 2 viktdelar Zinkoxid - 1 viktdel (Källa: Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén XI 1946) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XIII (zinksalva) |
Ullfett
- 40 gram Flytande paraffin - 10 gram Borsyra - 10 gram Zinkoxid - 10 gram Mjuk, lätt sammandragande salva för barnstjärtar, ryggar i långvarigt sängläge och liknande utsatta ställen. Farmakopénamn: Vit barnsalva (Unguentum zinci oxidum). (Källa: Ljungdahl 1953 efter Pharmaconomia Svecia 1943) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XIV (zinkpasta) |
Vaselin
- 547,5 gram Zinkoxid - 400 gram Gulockra (gult pigment) - 30 gram Rödockra (rött pigment) - 15 gram Umbra (brunt pigment) - 7,5 gram Pasta zinci colorata, d.v.s. färgad zinkpasta, mer hudfärgad än zinkpastornas vanliga vita. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Danska farmakopén 1948) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XV (zinkpasta) |
Vaselin
- 700 gram Zinkoxid - 300 gram Enklaste zinkpasta (Pasta zinci mollis) till skydd och för att ta bort sårskorpr. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Danska farmakopén 1948) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XVI (zinksalva) |
Vaselin
- 73 % Zinkoxid - 20 % Kamfer - 5,5 % Salicylsyra - 1,5 % Den här salvan kan man få tillblandad på apotek, och den är lite av ett mirakelmedel vid lindriga former av eksem. (Källa: Wicklund 1990) Anm. Källan är norsk; i Sverige kan man inte få något tillblandat på apotek längre. Vaselinet kan bytas ut mot annat fett som skyddar, t. ex. en enkel salvbas. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Recept XVII |
Olja
- till 100 gram Ullfett (ev.) - 20 gram Zinkoxid - 5-10 gram Bivax - för mjuk salva 8 gram, för hård 20 gram (Källa: Andersen 1998) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XVIII (zinksalva) |
Olja
- 48-66 gram (upp till 100 gram) Ullfett - 20 gram Bivax - 8-20 gram (mjuk-hård salva) Zinkoxid - 3-5 gram Tea treeolja - 3 ml Bra på fuktiga småsår och herpes. (Källa: Andersen 1998) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XIX (zinksalva) |
Olja
- 80 ml Bivax - 20 gram Lanolin (ev., ersätter då 10 ml av oljan) - 10 gram Zinkoxid - 5 gram Smält vax, olja och lanolin i vattenbad. Vispa tills temperaturen sjunkit till 40-45° och tillsätt zinkoxid. (Källa: Crearome 1999) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XX (Idominsalva) |
Petrolatum Arachis Hypogaea Zink oxide Parfum (doftämne) Tocopherol Limonen Linalool Citral Mjuk och behaglig salva som lenar där huden är irriterad. Passar lika bra till babyns röda stjärt och knäveck som till nariga läppar. Fettet i salvan skyddar mot uttorkning, bevarar hudens naturliga fuktighet och mjukar upp, sägs på förpackningen. (Källa: Innehållsdeklaration 2005) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Litteratur:
Se t ex Gaugin (1947), Ljungdahl (1953), Meyer (1952),
Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanbeg (1948), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Thomssen (1947),
Wicklund (1990). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||