|
Infusioner Angelikainfusion |
||
|
|
||
|
Moderväxt |
Angelika (Angelica archangelica) - se där om växtens bruk i äldre tid | |
|
Synonymer |
Angelikainfusion, kvannete | |
| Farmakopénamn | Infusum angelicae | |
| CAS-nummer | 84775-41-7 | |
• Angelica archangelica root extract ["an extract obtained from the roots"] |
||
|
Engelska
namn |
Angelica infusion, infusion of angelica | |
| Förväxlingsrisk | • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: • Angelikatinktur - med alkohol |
|
|
|
||
|
Tradition |
Culpeper i England liksom Arvid Månsson i Sverige, båda 1600-talets mitt, brände = destillerade sitt angelikavatten. Bäst blev det enligt Månsson om det gjordes i början av maj; efter kalenderreformen alltså i mitten av månaden, och Culpeper påpekar att roten är den bästa delen att använda. | |
|
Framställning |
||
| Som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
| Kan blandas obehindrat
med glycerin och vatten.
Ej blandbar med vegetabiliska oljor. Eteriska oljor löses inte; blandning måste skakas om före användning. |
||
|
Innehåll |
Vatten Vattnet och värmen drar ut vattenlösliga ämnen (garvämnen, vattenlösliga färgämnen). Konserveringsmedel är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka. Förslag: • Alkohol: Av vodka (40 %) krävs rätt stor mängd för att alkoholen ska fungera konserverande (en tredjedel av volymen). Gör i så fall ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så blir det en kombinerad infusion - angelikatinktur med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen, inklusive lite eterisk angelikaolja med kumariner. • Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring. • Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl). Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk. |
|
|
Hållbarhet |
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp. Ska den sparas längre eller användas i t ex kräm måste den konserveras. | |
|
|
||
|
Doftbeskrivning Infusionen luktar friskt och lite kryddigt - selleri. Användning Som doftande vattenlösning i olika beredningar. |
||
|
Hudläkemedel
Angelikaessens och andra utdrag på angelika lugnar irriterad hy genom att påverka nervändarna. Kan vara användbar i behandling av eksem, psoriasis och svampsjukdomar. Extrakt på blad och rot används i kosmetika för sin sammandragande effekt. Enligt Culpeper på 1600-talet får vatten destillerat på roten sår att läka ihop mycket effektivt "genom att täcka benet med kött". |
||
Angelikaessens är fototoxisk och kan ge soleksem. Branschorganisationen IFRA rekommenderar max 0,78 % eterisk angelikaolja i kosmetika som ska ligga kvar på hud som utsätts för sol. Vid upprepad kontakt finns risk för allergisk reaktion. |
||
|
|
||
|
Invärtes
bruk |
Roten används i både indisk och europeisk
läketradition som aptitstimulerande, väderfördelande
och matsmältningsbefrämjande medel. Den
är också blodtryckssänkande och kärlvidgande.
Den kramplösande effekten verkar också på
luftvägarna (vid hosta, heshet, bronkit) och gynekologiskt
(vid PMS, menskramper, blödningar och som abortmedel).
Kinesisk kvanne används
på liknande sätt men är en annan art. Bladen har intagits som aptitstimulerare och nervlugnare. Fröna har använts som svett- och urindrivande medel. |
|
|
Giftighet |
Rot: Användning av kvannerot som blodtryckssänkande medel är ganska riskabelt. Gravida kvinnor bör också undvika den. Överdosering av färsk rot ger abort och död genom andningsförlamning. Torkad rot uppges sakna dessa effekter. | |
|
|
||
|
Recept |
||
|
Recept I |
||
|
Recept II |
||
|
Recept III |
||
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Månsson (1987). Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 04). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||