 |
Aloesaft - Björksav - Citronsaft - Gurksaft Förtjockningsmedel (slemämnen, gelémedel) - Hartser |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
Saft, pressaft, juice, fruktjuice, sav, mjölksaft, fruktsaft | ||
|
Farmakopénamn |
Succi | ||
|
Engelska
namn |
Juice, sap | ||
|
Andra
namn |
Romanska språk Jus, suc (franska) Andra språk Saft (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Nektar - enligt
livsmedelslagstiftningen fruktsaft blandad med socker
och vatten. • Flytande extrakt: - växtämnen utdragna med lösningsmedel som sedan avlägsnats. • Slemämnen (eng.gums) - flytande växtämnen som torkas in • Hartser (eng. resins) - tjocka, flytande växtsafter |
||
|
|
|||
| Framställning |
|
||
| beskriver Haartmans läkarbok
från 1765. Definitionen
duger än. Idag kan vi bekvämt centrifugera
ut dem ur frukter och blad. Mixning av grönsaker,
frukter och bär är ytterligare en metod, som
dock kräver lång (och långsam) filtrering
efteråt. • Safter att köpa är t ex livsmedelsbutikernas citrussafter och hälsokostbutikernas safter av olika gröna växter som man svårligen framställer själv, t ex åkerfräkensaft. De är okonserverade men sedan förpackningen öppnats kan man konservera dem själv. • En metod som användes förr i Sverige var att lägga rensköljda blad mellan flera lager linnetyg och sedan pressa på bunten med ett kallt strykjärn. Saften kramades ur och sögs upp av tyglagren. (En variant av detta var det tidsödande arbetet att samla in daggen från daggkåpans blad - droppe för droppe.) När tyget var genomdränkt med endera metoden, fick det torka och kunde användas som plåster eller fick dra ut i vatten eller brännvin. |
|||
|
Beskrivning |
Lättflytande växtsafter som också förblir flytande, i motsats till t ex slemämnen och hartser som torkar in och stelnar. | ||
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | |||
| • Olösliga i
vegetabiliska och eteriska
oljor; sådana blandningar delar sig i två
skikt och måste skakas om före användning. • Lösliga i vatten, som de till stor del består av, glycerin och alkohol. pH och inkompatibiliteter • Kan vara inkompatibla med alkalier eftersom de ofta är sura (pH under 6). |
|||
|
Innehåll |
Inga slemämnen eller hartsämnen. Köpta safter kan innehålla tillsatser som socker, surhetsreglerande medel och konserveringsmedel. | ||
|
Varianter |
• Slemämnen
(eng.gums) - intorkade växtämnen som bildar
gelé när de blandas med vatten. Ex.
gummi
arabicum. • Hartser (eng. resins) - ofta ur träd, stelnar vanligen till fasta massor. Ex. kåda. • Dekokter, infusioner och macerat - vätskan är inte växternas egen utan det vatten man lakat ur dem med. |
||
|
Ersättning |
• Är det bara saftens surhet man är ute efter kan man försätta vatten med något surt pulver som citronsyra. Eller gör toalettättikor! | ||
| Hållbarhet | Bör kokas upp och
skummas av och håller sig då upp till en vecka
i kylskåp. Längre tids förvaring kräver
konservering. Detta
gäller både saft man pressat själv och
färdigköpt, som måste konserveras när
flaskan öppnats. Förbättrar hållbarheten: • Surt - tillsätt sådant som citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra. • Konservera med sura konserveringsmedel som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). • Heltäckande parabenblandningar doseras som högt i växtutdrag (1 % = 20 droppar per dl). • Bensoetinktur fungerar som antioxidant och konserveringsmedel i både sura och alkaliska vätskor. Effekten beror inte på alkoholen utan på bensoehartsen. 3 % bensoetinktur är det vanliga i äldre recept för konservering av vätskor. • Konservera med alkohol. Volymdelar: För 15 % alkohol: Tag 37 % vodka (40 %), 22-17 % denaturerad sprit (70-95 %). För 20 % alkohol: Tag 50 % vodka (40 %), 29-21 % denaturerad sprit (70-95 %). • Culpeper (1650-tal) bevarar växtsaft så här, sedan den värmts och skummats av: Häll den på flaska och däröver ett två fingrar tjockt lager olja. Det går att hälla saften genom oljan och även tillbaka, eftersom den sjunker igenom oljelagret. |
||
|
Hälsokostbutiker har en del växtsafter pressade ur blad och örter, t. ex. av björk, brännässla, rölleka, åkerfräken, för runt 90 kr per 200 ml. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
Pressad saft av frukter, bär och grönsaker används framför allt i ansiktsvatten och ansiktsmasker som fruktmasker och peelingmasker. Safternas naturliga surhet (pH under 6) kan göra dem svåra att använda i emulsioner. |
|||
| Färskpressade växtsafter kan användas direkt som de är som hårsköljningsmedel för att återge håret syramanteln efter tvätt. | |||
| I badet för att ge syrlighet. | |||
| Fast tvål | Växtsafter är sällan eller aldrig lyckade i denna alkaliska miljö. | ||
| Hudreaktion | Starkt sura safter irriterar huden. | ||
|
|
|||
| Recept | |||
| Recept I | • Pressad saft ur melon eller plommon Juicen är en utmärkt skintonic. Om den konserveras kan den sparas till efter säsongen. Moset kan användas till ansiktsmask. (Källa: Golbaek 1957) |
||
| Recept II | • Pressad saft ur tomat En utmärkt skintonic som bleker och föryngrar. Om den konserveras kan den sparas. Moset kan användas till ansiktsmask. (Källa: Golbaek 1957) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Culpeper (1976), Hartmann (1967). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
