 |
       
Bad |
|
|
|
||
| Farmakopénamn | Balnea | |
| Engelska namn | Bath | |
| Andra namn | Romanska språk Bain (franska), baño (spanska) Nordiska språk Bad (danska), kylpy (finska) Andra språk Bad (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | - från Nilen till dagens badkar | |
| Framställning | Salter, pulver eller olja parfymeras, färgas eventuellt, eller man häller starka växtavkok i badet. Effekter varieras med olika temperaturer. | |
| Beskrivning | Saltkristaller, löst eller ihoppressat pulver, tunn eller förtjockad vätska, olja, hela örter. Definition på medicinskt bad: Fullständig nedsänkning av kroppen eller de för behandling aktuella kroppsdelarna i vatten i vilket olika växtämnen satts. | |
| Innehåll |
Det mesta från skafferi och trädgård
kan hällas i badet - se bara de många badvarianterna
nedan. Här kort om eteriska oljor i bad. |
|
| Varianter | De eteriska
oljorna kan blandas med andra ämnen eller så
kan dessa ämnen användas oparfymerade. De fungerar
både som aktiva ämnen i sig och som lösningsmedel
för de eteriska oljorna - man löser essensen
i något som i sin tur löses i badvattnet. Därmed
blir risken för hudirritation mindre. • Badolja - bra för torr hy. • Alkaliska badpulver - också för torr hy medan badsalterna med koksalt är bra för fet. • Kolsyrebad i pulverform eller som badbomber - får vattnet att bubbla. Bra vid eksem och klåda. • Badskum - gör att det skummar. Bra för torr hy. • Örtbad och tångbad - på hela växter eller starka växtavkok. • Ångbad - för ansiktet och luftvägarna. • Fotbad - gör gott i hela kroppen. |
|
|
|
||
| Hudvård | Hudläkemedel Badmedel av olika slag används medicinskt för att lindra eller mildra hudproblem, t ex eksem och klåda. |
|
| Bad | Årtiondena kring 1900 var vattenterapiernas tid, som handlade om mycket mer än att bli ren. Man gick barfota i vått gräs enligt Dr Kneipp, sköljde armarna bestämt antal gånger, lindade in sig i våta handdukar, badade helbad, halvbad, sittbad och fotbad. I badkaren hemma, på badhus och på sjukhus skiljde man på många fina nyanser av temperaturer och tider. När nyhetens behag försvunnit återfanns expertisen framför allt på sinnessjukhusen, där
bad var den huvudsakliga terapiformen innan psykofarmaka
slog igenom på 1950-talet. |
|
|
||
| Hudreaktion | Droppar man eterisk olja i badet kommer den att flyta ovanpå och omsluta kroppen när man bryter vattenytan. Därmed blir risken för irritation större. Särskilt citrusessenserna kan reta huden. Börjar det klia och svida när man ligger i badet har man tagit för mycket. Tappa ur och dusha noggrant och torka eventuellt av huden med vegetabilisk olja på en bomullstuss. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I | • Tallbarrsessens
- 5-10 gram Istället för tallbarrsolja kan man ta 1 msk av apotekare Alfred Carlssons änkas tallbarrsoljeextrakt. (Källa: Hedenius 1939) Anm. 5-10 gram tallbarrsolja = 5,5-11 ml. Så här starka bad gavs för den hudretande effekten, som gjorde dem smärtlindrande och starkt värmande. |
|
| Recept II
(reumatikerbad) |
• Fänkålsessens,
enbärsessens eller
tallbarrsessens - 5-10 droppar • Lavendel, muskatellsalvia, romersk eller blå kamomill - 5-10 droppar De första oljorna lämpar sig för morgonbad, de senare för kvällsbad. Oljor kan blandas, men ta inte mer än 5-10 droppar totalt. (Källa: Lawless 1996) |
|
| Recept III (lugnande) |
• Enbärsessens - 6 droppar • Geraniumessens - 6 droppar Droppa i fyllt badkar. Bada i 15-20 minuter. Lugnande. (Källa: Bardey 2000) |
|
| Recept IV
(PMS-bad) |
• Muskatellsalviaessens
- 4 droppar (2 ml) • Lavendelessens - 3 droppar (1,5 ml) • Geraniumessens - 2 droppar (1 ml) • Mejramessens - 1 droppe (0,5 ml) Tag dropparna i ett bad, den större mängden i 95 ml grundblandning av t. ex. badolja. (Källa: Crearome 2001). |
|
| Recept V
(barnens bad) |
• Mandarinessens
- 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar • Geraniumessens - 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar Doseringarna avser ett helbad i badkar. Milt, och barn brukar gilla blandningen, som är både avslappnande och stimulerande. (Källa: Shenet 2001) |
|
| Recept VI
(kvällsbad) |
• Rosenträessens
- 4 droppar • Mejramessens - 2 droppar • Lavendelessens - 2 droppar • Bergamottessens - 1 droppe Lagom för ett bad. (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
| Recept VII
(kvällsbad) |
• Kamomillessens
eller neroliessens
- 2 droppar • Lavendelessens - 5 droppar • Valerianaessens - 2 droppar Valeriana luktar inte så gott men är en pålitlig sömngivare. (Källa: Shenet 2001) |
|
| Recept VIII
(värmande) |
• Rosmarinessens
- 2-4 droppar • Lavendelessens - 2-4 droppar • Mejramessens - 1-2 droppar (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
| Recept IX
(dagen efter) |
• Grapefruktessens
eller citronessens
- 3 droppar • Rosmarinessens - 3 droppar • Cederträessens eller lavendelessens - 3 droppar Ligg lågt! (Källa: Shenet 2002) |
|
| Recept X
(uppiggande) |
• Pomeransessens
- 2 ml • Bergamottessens - 2 ml • Ylang-ylangessens - 2 ml • Geraniumessens - 2 ml • Rosenträessens - 2 ml Uppiggande och avstressande blandning av fruktiga och blommiga topp- och hjärtnoter. Förvara i 15 ml flaska, helst med skruvlock. Vänta tills badkaret är fullt, häll 1 ml (ungefär 40 droppar) olja i vattnet och rör om med handen. (Källa: Aftel 2003) |
|
|
|
||
|
• Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Hedenius (1939), Lawless (1992), Lawless (1996), Ostrov (2002), Ullmark (1997), Wicklund (1998). • Citat: Att begära ett "varmt bad"...: Henrik Berg: Läkarebok (Göteborg: Nordiska förlags AB, 1919); utlagd på Projekt Runeberg. |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
