![]() |
Geléer Agar-agargelé |
|
|
|
||
| Moderväxt | Agar-agar (arter av Gelidium) | |
| Farmakopénamn | Mucilago agar | |
| Engelska namn | Agar agar gel, agar gel | |
|
|
||
| Tradition | I matlagning har agar-agargelé använts länge i Asien, i Europa sedan slutet av 1800-talet. På 1900-talet började det användas kosmetiskt, t. ex. för att styla håret. Agar-agargelé är också standardpreparatet på laboratorier för bakterieodling. | |
| Framställning | Agar-agarpulver vispas ner i kokhett vatten med eventuella vattenlösliga ämnen. Tas från värmen och vispas slätt. Stelnar på några minuter. Blir geléet för tjockt kan det vispas sönder och blir då lite lösare. Uppvärmning till 85° gör det flytande igen men det kommer sedan inte att geléa om. | |
| Beskrivning | Genomskinligt gelé, löst och mjukt till helt fast; antagligen det kraftigaste och pålitligaste av alla. Det tål t. ex. värme bra (smältpunkt 85°) men i motsats till t. ex. gelatin geléar det därefter inte om. | |
| Mått och vikt | Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | |
| Löslighet |
pH och inkompatibiliteter |
|
| Innehåll |
Vatten eller vattenrik vätska, t. ex. rosenvatten, vattenutdrag
av växter (infusion,
dekokt, macerat).
Lite glycerin (upp till 5 %) håller geléet mjukt och fuktigt. Eventuella vattenlösliga ämnen (karbamid, salt, mjölksyra, alun etc.) som först löses i vätskan. De kan gärna vara sura, eftersom pulvret geléar bra och geléet förblir stabilt i sur miljö. • Även mindre mängder fettlösliga ämnen kan tillsättas, t. ex. vegetabilisk olja (upp till 10 %, gör geléet mjukt) och eteriska oljor (0,5 % räcker för doft). • Konserveringsmedel om vattnet inte är destillerat. Här fungerar vanliga syltkonserveringsmedel, som brukar vara lätt sura, t. ex. bensoesyra (0,2 %), natriumbensoat (0,5 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). Agar-agarpulver: Allt från 0,5 % volym (0,5 ml per 100 ml vätska) till 9 % (9 ml per 100 ml) beroende på hur fast geléet ska vara och pulvrets geléringsförmåga - agar-agar från asiatiska butiker är mycket drygare än pulver från vanliga livsmedelsbutiken. |
|
| Ersättning | Kan ersätta gelé av gelatin. | |
| Hållbarhet | Måste konserveras om det ska sparas längre än en vecka. Med destillerat vatten, t. ex. rosenvatten, kan det klara sig utan. | |
|
|
||
| Hudvård |
Hudläkemedel |
|
| Hårvård | Förr var agar-agargelé vanligt som hårfixativ. Flinka flickor använde efterrätten Jell-o - gul med citronsmak för blondiner, röd med hallonsmak för brunetter. | |
| Tandvård | I tandkräm. | |
| Hudreaktion | Irriterar inte huden. | |
|
|
||
| Mat och dryck | Agar-agargelé på fruktjuice i stället för vatten blir utmärkt på fruktpajer. | |
| Invärtes bruk | Blodtryckssänkande. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I
(med glycerin) |
Destillerat
vatten - 700 ml
Glycerin - 300 gram Agar-agarpulver - 2 gram Parfym (eterisk olja) - efter behag Vanligt som hårfixativ. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept II | Vatten
- 750 gram Glycerin - 350 gram Agar-agarpulver - 20 gram (Källa: Tschechowa 1954) |
|
| Recept III
(grundrecept) |
Kokhett
vatten, infusion eller
dekokt med upp till 20 % annat flytande eller vattenlösligt om så önskas - 100 ml
Agar-agarpulver - 0,5-1 ml • Konserveringsmedel, t. ex. flytande Atamon (natriumbensoat och mjölksyra) - 1 ml Eventuella vattenlösliga pulver löses först i vätskan. Vätskan kokas upp och agarpulvret rörs ner; det löser sig genast. Tas från värmen och rörs jämnt. Geléet börjar stelna efter några minuter. Blir det för tjockt kan man vispa upp det igen så blir det lite lösare. (Källa: Shenet 2000) |
|
|
|
||
|
Litteratur: Se t ex Hagdahl (1879), Hanssen (1996), Ljungdahl (1953),
Meyer (1952), Nordiska farmakopén I (1961-1965),
Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Svenska farmakopén X (1925). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||