Shenet - Kakpuder


	Ansiktspuder Kakpuder

Synonymer	Presspunder, kokpaktpuder, kompakttorrsmink, torrsmink, puderkräm, stenar
Engelska namn	Cake powder, pressed powder, cake make-up powder, compact powder, compressed powder, cream powder
Andra namn	Romanska språk Poudre compact (franska)

Tradition	Det första kakpudret kom 1890, det första kompaktpudret 1949. Formen är användbar till både ansiktspuder, rouge och ögonskugga. Kroppspuder (talk) vill man dock ha löst. • Puderhistoria
Framställning	Puder pressas med press eller gjuts i små metallformar. Det är inget man gör hemma i köket. Det krävs mycket jämn, långsam och stark press för att få kakan så jämn och luftfri att den inte spricker förr eller senare.
Beskrivning	Tabletter eller större kakor varifrån pulvret hämtas upp genom att man stryker av det med tyg, bomull eller annat.
Löslighet	De ingående pulvren är olösliga i allt men kan blandas med fett eller olja.
Innehåll	Ingredienserna är desamma som i andra ansiktspuder med skillnaden att här tillsätts något som binder ihop pulvret till en kaka. Mineralpulver Puder är blandningar av oorganiska pulver. S.k. mineralpuder var en återgång till just sådana oorganiska pulver utan tillsatser - idag allt oftare "förbättrade" med tillsatser. • Vit täckande grund (vitt baspuder): Medan löst puder kan bestå av upp till 80 % talk, innehåller kakpudren inte över 50 % eftersom det gör att kakan lätt spricker. • Färgande pigment (gul - brun - röd - svart - blå- grön): Färgpigmenten är desamma som i färgade lösa puder. Skillnaden är att kakpudren innehåller mycket mindre, ibland bara fjärdedelen. Pudrets färg kan inte bedömas efter hur kakan ser ut när den är nygjord och fuktig; den ljusnar betydligt efter 2-3 dagars torkning. Bindemedel • Något vattenlösligt gelémedel binder ihop pulvren till en kaka: gelatin, dragant (t. ex.20 % dragantlösning), gummi arabicum, karragen. Forna tiders gjutna puderkakor kunde göras med upp till 50 % vatten och 15 % gips. Fett och olja Med lite fett (3-4%) kommer kakan att hänga ihop bättre utan att spricka och pudret att fästa bättre, även utan underlagskräm. • Metalltvålar som magnesiumstearat, kalciumstearat och zinkstearat (10-20 %) ökar vidhäftningen, gör huden matt och hindrar stärkelse och mjöl från att surna. • Feta bindemedel som ullfett, lanolin, isopropylmyristat, isopropylstearat, cetylalkohol eller en emulsionskräm hjälper till att sprida pigmenten jämnt i pulvret och förhindrar att kakan spricker. Tillsatser • Konserveringsmedel behövs inte så länge pudret består av enbart vita och färgande mineralpulver. • Vitaminer, proteiner, aminosyror och annat revolutionerande måste konserveras, konsistensregleras, stabiliseras och pH-regleras. Mineralpuder består sällan av enbart oorganiska pulver; man kan hitta både silikon, konserveringsmedel och parfym i dem. • Doftämnen: Puder är besvärliga att parfymera eftersom de tappar doften snabbt och påverkar doften och doftämnena ibland också påverkar färgen. Stärkelse påverkar annorlunda än mineralpulver, så en puderserie med två olika baspulver för olika hudtyper men med samma doft kräver olika doftblandningar. Urvalet av doftämnen blir alltså begränsat och de måste doseras högt, kombineras rätt och fixeras noggrant. Förr använde man eteriska oljor (upp till 2 %), idag enbart syntetiska doftämnen, som är starkare och därför kan doseras lägre och är lättare att beräkna och kontrollera.
Hållbarhet	Puderkakor innehåller vatten och måste därför konserveras. Ingående fett måste vara av någon sort som inte härsknar, förr ullfett eller valrav, idag vaselin och liknande mineralfetter. Rätt förvarat, d.v.s. torrt, håller sig kompaktpuder åtminstone ett par år. Dosorna blir lätt bakteriehärdar så svamp och andra verktyg måste bytas och tvättas ofta. Man kan också skrapa av översta lagret på kakan. Puder är alltid fuktkänsliga och med kakor tillkommer komplikationen att de spricker om de utsätts för fukt, särskilt om de blir nedkylda efteråt. Fukten späder ut bindemedlet så att det inte längre förmår hålla ihop kakan. En annan risk är att bindemedlet påverkas av andra ingredienser. Dessa problem har man med allt smink i kakform, t. ex. rouge och ögonskugga.

Hudvård	Form Kompaktpuder kan aldrig bli så finkornigt som löst puder och fixerar inte foundation lika bra. Det passar därför bäst som reparationspuder, bekvämt att ha med sig. När det används ensamt läggs det på fettsnålt underlag eller utan någon underlagskräm alls. Kompaktpuder är enkelt att lägga på men blir lätt för tjockt. Pålagt med svamp, som kan vara torr, med den torrare varianten compact foundation fuktad, ger det en matt yta, borstat på blir det mer genomskinligt. Pudra mycket lätt eller inte alls kring ögon och mun där det kan lägga sig i smårynkor och på hårstrån. Puder med skimmer används mycket sparsamt som highlighter. Färg Puder bör ha samma färgton som hud, hår och ögon, igenkänd först och främst som kall eller varm: • Blek hy som sällan blir solbränd - kall ton: Kall underton som går åt rosa. Ett för mörkt puder ser smutsigt ut. Skimrande highlighters ska ha silverton. • Olivfärgad hy som lätt blir solbränd - varm ton: Varm underton som går åt gult. Ett för ljust puder ser torrtt och fjälligt ut. Highlighters ska ha guldton. Puder på solbränd hud blir lätt grådaskigt.
Hudtyp	• Fet hy pudras bäst med ett torrare kompaktpuder - korsningsprodukten compact foundation - eller löst puder. • Torr hy: Kompaktpudret med sin lilla tillsats av fett fäster bra på torr hy; löst puder blir lätt mjöligt. • Rynkig hy: Kompaktpuder samlas lätt i smårynkor så undvik områdena kring ögon och mun. En torr variant (compact foundation) fungerar bäst.
Hudreaktion	Eftersom puder ligger länge på huden bör det innehålla så lite irriterande ämnen som möjligt, t. ex. doftämnen. Den som är känslig för konserveringsmedel kan pröva löst puder, som konserveras mindre eller inte alls.

Giftighet	Puder i kakform har förutom bekvämligheten en stor fördel framför löst puder: Det irriterar inte luftvägarna med kringflygande damm.

	Recept
Recept I (presspuder)	• Puderblandning med ca 13 % stärkelse - 1.000 gram • Destillerat vatten - 250 gram • Tolubalsamtinktur - 6 gram • Dragantpulver - 2,5 gram • Storaxtinktur (se styraxolja) - 1 gram Dragantpulvret blandas noga med tinkturerna under grundlig omskakning. Vattnet tillsätts och det hela omskakas. Får stå 24 timmar och filtreras sedan genom fin duk. Sist knådas puderpulvret i och blandningen pressas i block, som torkas. (Källa: Gaugin 1947)
Recept II (presspuder)	• Talk - 55 % vikt • Kaolin - 20 % • Magnesiumstearat - 10 % • Zinkoxid - 10 % • Titandioxid - 5 % • Färg (se färgade puder) - så mycket som behövs. • Fettblandning (recept IV, V), eller emulsionskräm - 3-4 % Pulverbasen blandas noggrant med färgpulvren och fettblandningen sprayas på. Torkas, silas, pressas ihop. (Källa: Thomssen 1947)
Recept III (presspuder)	• Talk - 50 % vikt • Kaolin - 25 % • Zinkstearat - 10 % • Zinkoxid - 10 % • Titandioxid - 5 % • Färg (se färgade puder) - så mycket som behövs. • En av följande fettblandningar, eller emulsionskräm - 3-4 % • Fettblandning (recept IV, V), eller emulsionskräm - 3-4 % Pulverbasen blandas noggrant med färgpulvren och fettblandningen sprayas på. Torkas, silas, pressas ihop. (Källa: Thomssen 1947)
Recept IV (fett till presspuder)	• Ullfett - 80 % vikt • Isopropylmyristat - 20 % (Källa: Thomssen 1947)
Recept V (fett till presspuder)	• Lanolin - 70 % vikt • Isopropylmyristat - 15 % • Cetylalkohol - 15 % 3-4 % blandas med en pulverbas enligt recept II, III. (Källa: Thomssen 1947)
Recept VI (presspuder)	• Talk - 40 gram • Kaolin - 35 gram • Risstärkelse - 20 gram • Zinkoxid - 5 gram • Dragantlösning (ev.) - 20 % Dragantlösningen fungerar som bindemedel men det kan gå att pressa pudret utan den. Pudret ska pressas så hårt att det håller ihop men inte hårdare än att man kan stryka av lite med en tyglapp. (Källa: Svanberg 1948)

• Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Gaugin (1947), Lodén (2008), Meyer (1952), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948), Thomssen (1947), Wärn (2009).



© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/recept/ansiktspuderkompakt.html Datum: 2015 12 15 - Uppdaterad: 2010 05 13 Cookieinfo

Recept