 |
       
Bad - Hudolja Badolja |
|
|
|
||
| Engelska namn | Bathing oil, bathing milk, bath essence | |
| Andra namn | Nordiska språk Badeolie (danska) |
|
|
|
||
| Tradition | Det var med badolja Estée Lauder
skrev parfymhistoria
i början av 1950-talet. Fram till dess hade parfym
varit något franskt dyrt som kvinnor fick i pyttesmå
flaskor av män och som man duttade på sig till
fest. Lauder gjorde en superstarkt doftande badolja (Youth
Dew) som kvinnor kunde både köpa och njuta
själva. Sedan låg vägen öppen för
andra amerikanska parfymer. • Badhistoria |
|
| Framställning | • Flytande
badoljor: Olja tillsätts eteriska oljor. • Fast fett som ska smälta i badet: Fett smälts, doftsätts och hälls i formar att stelna. |
|
| Beskrivning | Olja eller fast fett med doft. | |
| Mått och vikt | Beräkna som vegetabiliska oljor och fett: 100 ml väger runt 90-95 gram. 100 gram = 112-106 ml. | |
| Löslighet |
• Oljor, fetter och
eteriska oljor är olösliga i vatten
(flyter på ytan och fastnar på badkar och
kropp), glycerin
och alkohol.
|
|
| Innehåll | Olja
• Icke emulgerad olja flyter på vattnet och omsluter kroppen när man stiger i. Oljan sätter sig då på huden och badkarsväggarna. Man kan inte få bara det ena! • 1-2 tsk vegetabilisk olja vilken som helst är egentligen allt som behövs för ett bad. • En praktisk och behaglig form är rent kakaosmör som får ligga och smälta i badvattnet och som man kan massera sig med. Lösningsmedel Emulgerad olja löser sig i vattnet och fastnar inte på badkaret - och inte heller på huden: • Turkisk rödolja, doserad på samma sätt som andra oljor, känns mindre fet och ger inget klibb. Den löser också eteriska oljor, vilket minskar risken för hudirritation, men kan inte användas tillsammans med andra oljor i badoljeblandningar. Däremot går det att blanda den med både vatten och alkohol till mycket magra "badoljor". • Tensider är vanligast i handelns badoljor. I större mängd fungerar laurylsulfat och sockertensid också som skumbad. 1-2 volymdelar till 1 del vegetabilisk olja är en bra kompromiss. Det ger oljighet utan att klibba för mycket på badkaret och kommer att skumma lite. • Tensiden CPA (INCI-namn: Laureth-4) blandad med vegetabiliska och eteriska oljor gör också att de blandar sig med badvattnet istället för att flyta ovanpå. • Lecitin föreslås nedan. Det måste då vara granulat, eventuellt emulgerat med oljan till en lecitinlotion. Flytande lecitin bara blandat med vegetabilisk olja är en mardröm att försöka tvätta bort. • Ett annat förslag är att använda 3 msk honung som lösningsmedel för de eteriska oljorna. Det löser dem inte i vattnet men kan hjälpa till att sprida dem. Eterisk olja Badoljor är ofta kraftigt parfymerade. Blanda 5 ml essens i 95 ml olja. Av detta tar man 5-10 ml i ett helbad. • Nedan ges några färdiga doftsatta badoljor. Flera doftblandningar finns på ingångssidan till bad. Se också t. ex. barrdofter, rumsdofter och blandningar att använda vid förkylning. Färgämnen • Oljelösliga färgämnen är inte så vanliga: Röd alkanna , gul betakaroten, blå chamazulen i oljelösning. • Äkta mineralfärgspigment ("oljefärger"), t. ex. jordfärgspigment som ockror och terror, bäst i turkisk rödolja. I andra vegetabiliska oljor endast i mycket små mängder, annars blir man oljemålad. • Se också färgning av oljor. |
|
| Hållbarhet | Badoljans hållbarhet beror på hur stabila vegetabilisk oljor som använts. Tillsatser av t. ex. eteriska oljor med antioxidant effekt eller E-vitamin ca 1 % minskar men tar inte bort risken för att de ska härskna. Viktigast för hållbarheten är förvaringsplats (svalt och mörkt - inte under badrumslampan) och förpackning (tät, mörk, liten). Badoljor från varuhushyllan brukar sägas ha en hållbarhet på ett år men är i praktiken oftast längre. | |
|
|
||
| Bad | • Icke
emulgerad olja lägger sig på vattenytan och
därefter på huden där den motverkar vattnets
uttorkande effekt. 1-2 tsk olja hälls i ett helbad,
mindre i ett fotbad - eller
olja in kroppen före badet. • Emulgerad olja fungerar mest som ett medium för parfym och färg; praktisk för att den inte kladdar ner badkaret men rätt meningslös ur hudvårdssynpunkt eftersom den inte heller fastnar på huden. |
|
| Hudreaktion | Den vegetabiliska oljan minskar risken för att de eteriska oljorna ska irritera. Om det börjar klia och svida i badet: Tappa ur och dusha noggrant och torka eventuellt av huden med vegetabilisk olja på en bomullstuss. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I
(bath essence) |
• Destillerat
vatten - 980 gram
• Turkisk rödolja - 10 gram • Parfym, t. ex. eterisk olja - 10 gram • Konserveringsmedel Löser sig i vattnet. (Källa: Thomssen 1947) |
|
| Recept II
(bathing milk) |
• Rosenvatten
- 33,4 % • Glycerin - 22,8 % • Ullfett - 18,3 % • Bensoetinktur 6 % - 11,4 % • Gummi arabicum-gelé 3 % - 11,3 % • Eterisk olja - 1,8 % • Parfym - 1 % Ullfett smälts på vattenbad. Rosenvatten och glycerin blandas och rörs vid 50° i 15 minuter. Gelé arbetas in lite i taget. Tinktur och doftämnen tillsätts sist. Röres tills svalt. (Källa: Thomssen 1947) |
|
| Recept III | • Paraffinolja
- 65 % (till 100 %) • Isopropylmyristat - 25 % • Laurylalkoholpropylenglykoleter (CPA) - 10 % • Eterisk olja, baktericid, parfym, färg - enl. önskemål (Källa: Nyström 1996) |
|
| Recept IV | • Turkisk
rödolja - 100 ml • Vodka - 60 ml • Eterisk olja - 10 droppar Blandas och får mogna ett par veckor. Tag 2 msk i ett bad. (Källa: Duff 1998) |
|
| Recept V
(badsmältare) |
• Kakaosmör
- 65 gram • Lipotensid (handelsblandning med CPA) - 35 ml • Eterisk olja - 2 ml Smält kakaosmöret försiktigt. När det har rumstemperatur rörs tensiden och sedan eteriska oljor i. Gjutes i formar. (Källa: Crearome 2000) |
|
| Recept VI
(badsmältare) |
• Kakaosmör
eller kokosfett
- 90-99 ml • Olja (ev.) - 5-10 ml • Eterisk olja - 1-2 ml Smält kakaosmöret försiktigt och tillsätt olja. Det kan användas i bitar som det är, men med lite olja blir det mjukare. Låt svalna till rumstemperatur och droppa i eterisk olja, som doseras efter behov - tag mindre om kakan ska masseras direkt på huden. Häll upp i form och låt stelna. Dela i fem bitar. Det blir en kombinerad badolja och massagekaka som smälter behagligt på huden. (Källa: Shenet-läsare 2000) |
|
| Recept VII | • Valfri
vegetabilisk olja -
95 ml • Eterisk olja - 5 ml Fördelar: Den vegetabiliska oljan minskar risken för att de eteriska oljorna ska irritera huden. Båda kommer att flyta på vattnet och omsluta kroppen när man bryter vattenytan = hudvårdande effekt. Nackdel: Kladdigt badkar. Räcker till 10-20 bad (1-2 tsk per helbad, 3 kryddmått per fotbad). För badblandningar av eteriska oljor, se ingångssidan till bad. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept VIII | • Turkisk
rödolja - 95 ml • Eterisk olja - 5 ml Turkisk rödolja blandar sig med den eteriska oljan och sprider den i badvattnet. Fördelar: Fastnar inte på badkarsväggar eller kropp, vilket i dubbel mening minskar risken för irritation. Känns inte lika fett som med vanliga vegetabiliska oljor. Nackdel: Eftersom oljorna inte fastnar på kroppen gör de heller inte stor nytta. Räcker till 10-20 bad (tag 1-2 tsk per helbad, 3 kryddmått per fotbad). För badblandningar av eteriska oljor, se ingångssidan till bad. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept IX | • Mandelolja - 3 msk • Eterisk sandelträolja - 8 droppar Blanda och häll i fyllt badkar. Bada 15 minuter. Torka och ta på fuktkräm. Upprepa dagligen tills torrr hud blivit bättre. (Källa: Bardey 2000) |
|
| Recept X | • Olja,
t. ex. aprikoskärnolja
- 91 ml • Glycerin - 8 ml • Eterisk olja - 1 ml = 25-30 droppar • Livsmedelsfärg - 1 droppe (ev.) Blanda i flaska och skaka om väl. Räcker till 10-20 bad - ta 1-2 tsk per bad. (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
| Recept XI | • Olja
(inte jojobaolja)
- 80 ml • Lecitingranulat - 15 ml • Eterisk olja - 5 ml Rör eller skaka ihop. Om lecitinet löses dåligt, låt blandningen stå en dag och skaka sedan igen. Lite uppvärmning kan också hjälpa. (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Hällqvist och Fredman (1971), Nyström
(1996), Thomssen (1947). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
