 |
       
Bad Örtbad |
|
|
|
||
| Engelska namn | Herbal bath | |
|
|
||
| Tradition | Alla slags växter har använts i bad för sin verkan på huden och för sin stimulerande eller lugnande effekt. | |
| Framställning | • Växtdelar tillsätts i badet.
Lösa örter täpper till avloppet, så stoppa i påse, knyt in i näsduk eller använd tepåsar. • Vattenutdrag kan också göras på samma växter och hällas i badet. |
|
| Beskrivning | Färska eller torkade växter eller vattenutdrag på växter. | |
| Innehåll | Växtdelar Här bara exempel på örter som kan användas som badtillsats; fler listas under luktpåsar. Använd påsen som tvättlapp. • Avkopplande - apelsin, blå kamomill, lindblomma, vänderot, älgort. • Stimulerande - basilika, citron, citronverbena, eukalyptus, fänkål, ingefärarot, lagerblad, lavendel, pepparmynta, rosmarin, salvia, tall (barrdekokter), timjan. • Mjukgörande - havremjöl (havreflingor) och havrekli. Växtutdrag • Starka infusioner, dekokter eller toalettättikor; minst en liter i ett bad, helst flera. Havredekokt gör huden mjuk. • Hudläkande ingredienser, ämnen för olika hudtyper, eksemmedel. • Förkylningsbad och andra bad med eteriska oljor. |
|
| Varianter | • Luktpåsar kan användas som badtillsats. • Tångbad |
|
| Hållbarhet | Vattenutdrag håller sig en vecka i kylskåp. | |
|
|
||
| Hudvård | Hudläkemedel Som eksemmedel och för att lindra klåda, för att lugna och för att stimulera huden. |
|
| Hudreaktion | En del växtdelar kan vara mycket starka, som ingefärarot och senapsfrön. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (tallbarr) |
• Extractum Pini silvestris (extrakt av tallbarr) - 250 gram eller • Nyberedd koncentrerad dekokt å tallbarr och yngre grenar av tall - 10 liter • Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 50 gram • Aetheroleum Pini silvestris (eterisk tallbarrsolja) - 2 gram Tallbarr-bad: Sedan oljan blivit löst i spriten, blandas denna väl med extraktet/dekokten, som därefter väl utröres med badvattnet. För barn en tredjedel eller en fjärdedel därav. (Källa: Pharmaca Composita 1896) |
|
| Recept II (senap) |
• Stötta
frön av svartsenap - 4 msk Fröna urlakas i ett tyg i hett vatten eller knyts in i näsduk och tillsätts i det fulla badkaret om ca 200 liter. Man kvarstannar i badet (35-39°) tills livlig hudrodnad inträtt. Används då stark hudretning önskas, t. ex. för småbarn vid barnkolera. - Anm. Detta är bara ett exempel på de många senapsbad som rekommenderats. De är starkt hudretande och användes ofta förr för att stimulera blodcirkulationen, t. ex. vid muskelvärk och som afrodisiakum. Badet ska vara kort, inte längre än en kvart. (Källa: Lagerholm 1931, Hedenius 1939) |
|
| Recept III (hästkastanj) |
• Hästkastanjer Hästkastanjerna skärs itu och kokas i vatten. Silas av och hälls i badet. Smärtstillande vid gikt. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept IV (gullviva) |
• Gullvivor
- 2-3 nävar Lägges i badvattnet för ett lugnande bad. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept V (lindblomma) |
• Lindblomsinfusion
- av 500 gram lindblommor Tillsätts badvattnet för ett lugnande bad. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept VI (tallbarr) |
• Tallbarrsdekokt Tillsätts i varmt bad vid reumatiska plågor. Upplivande på hud och lungor. Ska ej tas för ofta av hjärtsvaga eller nervöst retliga personer. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept VII (örter och kryddor) |
• Lavendel
- 220 gram • Timjan - 220 gram • Rosmarin - 220 gram • Torkad pepparmynta - 14 gram • Stötta kryddnejlikor - 14 gram • Stött kanel - 14 gram Allt får dra i hett vatten två timmar och silas sedan. Uppfriskande badtillsats, upplivande efter ansträngning, desinfekterande. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept VIII (örter och kryddor) |
• Vatten, helst regnvatten • Rosmarin - 300 gram • Lavendel - 250 gram • Timjan - 200 gram • Kryddnejlikor - 10 gram • Muskotnöt - 5 gram Muskotnöten och kryddnejlikorna grovkrossas. Allt kokas tillsammans en halvtimme. Filtreras. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept IX (örter och kryddor) |
• Vatten,
helst regnvatten • Vild timjan - 100 gram • Salvia - 100 gram • Rosmarin - 100 gram • Pepparmyntsblad - 100 gram • Kamomill - 50 gram • Kalmusrot - 50 gram Allt kokas tillsammans en halvtimme. Filtreras. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept X (kli) |
• Vatten
- 5 liter • Kli (t. ex. av havre) - 1 kilo Värmes på ångbad en timme. Silas. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XI (kalmus) |
• Vatten
- 3 liter • Färsk rot av kalmus - 300 gram Hacka roten i småbitar och lägg i det kalla vattnet. Koka och sila av. Använd vätskan i ett bad om 20 minuter vid 35-38°. Föryngrande för huden. (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|
| Recept XII (myrsprit) |
• Myrsprit - 200 gram Tillsätts i ett helbad. Det sticks som om ni sutte i en myrstack, men huden får snart en vacker rodnad, och efter några sådana bad behåller huden länge den rosafärgade nyansen. - Anm. Vacker hudinflammation? (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|
| Recept XIII (citronmeliss) |
• Citronmelissinfusion
- 1 liter Hälles i badet. Bada 10-15 minuter vid 34-36° 3-4 gånger i veckan. Bra vid nervös spänning, t. ex. för hyperaktiva barn. (Källa: Thomson 1980) |
|
| Recept XIV (en och örter) |
• Alnslånga, friska, bär-
och kartrika enekvistar
från enens sydsida - 3 st • Rölleka - 1 rejäl nävfylla • Åkerfräken - 3 kärvar • Färska björklöv - till doftsättning Läggs i kokande vatten. Efter en dryg timmes dragning tillsattes det till badet. Detta fick ej igångsättas efter solnedgången, ty om så skedde skulle man få ohälsa ett år framöver. - Anm. Lindgrens berättelse är från en Jämtlandsby i början av 1900-talet. (Källa: Lindgren 1986) |
|
| Recept XV (valeriana) |
• Valerianainfusion
- 1 liter Hälles i badet. Bada 10 minuter vid 35-37°. Sömngivande. (Källa: Nielsen 1991) |
|
| Recept XVI (örter och kli) |
• Lavendelblommor
- 20 st • Kli - 2 msk (30 ml) • Kamomillblommor - 1 msk (15 ml) Stoppa i tyg och knyt till. Lägg i vattnet en stund före badet. Krama knytet, och använd att tvätta med. Bra på inflammerad och irriterad hud, stillar klåda t. ex. vid barnsjukdomar med utslag. (Källa: Allardice 1991) |
|
| Recept XVII (ingefära) |
• Färsk
rot av ingefära
- 2-3 st Riv roten och pressa ut saften och häll i badet. Svider det har man tagit för mycket. Stimulerar men verkar också avslappnande, värmer, motverkar förkylning. Bra på narig hy och kylskador. (Källa: Leigh 1992) |
|
| Recept XVIII (åkerfräken) |
• Åkerfräkendekokt
- 1 dl Hälls i badet för att lindra och läka eksem och svårläkta sår. Bada 10 minuter dagligen. (Källa: Ruisniemi 1994) |
|
| Recept IX (en) |
• Vatten • Enris Koka till en lag. Häll i badet. Gör eksemhud frisk efter ett tag. Det är också ett både avslappnande och uppiggande bad. Norsk huskur. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept X (kamomill) |
• Kamomillblommor - 1/2 liter Lägg blommorna i en handduk och lägg paketet i blöt i badkaret under en timme. Efterfyll karet med vatten till önskad temperatur och bada i detta. I många fall kommer klåda att försvinna, till och med stark allergisk klåda över hela kroppen och det för gott. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XI (björk) |
• Björklövsdekokt Bad med björk är en gammal norsk huskur mot giktsmärtor, bäst på våren när bladen är nyutsprungna. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XII (vinäger och lavendel) |
• Äppelcidervinäger
- 250 ml • Lavendelblommor - en näve Blanda och förvara svalt och mörkt 2-3 veckor. Sila och häll blandningen i ett bad. Lenar och lugnar oren hy. Bara vinägern utan blommorna kan också användas i badet för att liva upp trött och slapp hud. - Anm. Se andra toalettättikor. (Källa: Hellmiss 1999) |
|
| Recept XIII (citrus) |
• Rivet skal av apelsin - 4 msk (60 ml) • Rivet skal av citron - 4 msk (60 ml) • Torkad persilja - 1 msk (15 ml) • Torkad vallört - 1 msk (15 m) Tillsätt i ett bad. Lugnande, uppiggande, stimulerande, antiseptiskt. (Källa: Bardey 2000) |
|
| Recept XIII (örter och havre) |
• Torkad rosmarin - 60 ml (4 msk) • Torkad salvia - 60 ml (4 msk) • Havremjöl - 30 ml (2 msk) Till ett bad. Piggar upp och ger koncentration, havren gör huden mjuk. (Källa: Bardey 2000) |
|
|
|
||
|
• Litteratur: Se t ex. Gaugin (1947), Hedenius (1939), Leigh (1992),
Lindgren (1986), Nielsen (1991), Stevenson (1979), Wenström (1938). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
